Tur att det blev en tur

Äntligen som Gert-Åke Fylking brukade säga när Horace Engdahl kungjorde vem som fått Nobels litteraturpris. Igår blev det äntligen hojpremiär. Det var visserligen hojväder i lördags också men då hade jag det tvivelaktiga nöjet att vara med och stapla 25 kubikmeter ved. När jag klev upp i morse sken solen varvid jag och frun bestämde att nu var det dags. Det var visserligen inte lika varmt som i lördags men jag kände att nu måste vi ut och åka.

Snart är det dags

Efter frukost var det dags för uppstart. Ingen av hojarna hade varit igång sedan slutet av november. Där hade dom stått i garaget uppkopplade mot elbolaget via batteriladdare. Det är alltid lite extra pirrigt varje vår när det är dags för uppstart. Det är alltid med viss vånda jag kopplar loss batteriladdaren och sätter tändningsnyckeln i låset. Road Kingen tuffade igång förvånansvärt snabbt medan Sportstern var lite kinkigare efter att den fått tugga på startmotorn en stund så tände den till och tuffade igång. Fruns HD Softtail med Evo snurra var som vanligt lite tjurig men det är den å andra sidan alltid när den fått stå några dar.

En av anledningarna till att hojar som stått ett tag kan vara svårstartade beror ofta på att man inte dränerat förgasaren och att man har gammal bensin i tanken.Skulle hojen inte vilja starta kan man först pröva med startgas. Plocka av luftfiltret vrid på gasrullen och spraya rakt in i förgasaren. Har du inget fel på tändningen bör hojen hosta igång nu även om du har gammal bensin i förgasaren. Skulle du inte ha startspray hemma funkar det lika bra med bromsrengöring typ bräkleen Det är eter de också precis som i startsparyen. Sportstern fick stanna hemma idag det var Road Kingen och Soft tailen som fick ut och köra.

Hojåkaren och hans hojåkande hustru

Det kändes lite som en befrielse att komma ut och åka på två hjul igen. Vi körde Limhamnsvägen ner förbi Ribersborgsstranden mot Malmö centrum. Sedan fortsatte vi ut till MC-huset som hade öppethusdagar denna helgen. Där stannade vi till och såg för ovanlighetens skulle en massa saker vi inte behövde.

När vi tittat runt och samtalat med några bekanta var det dags att gränsla hojarna på nytt. Vi fortsatte ut mot Arlöv och vidare runt Malmös utkanter. Vi passerade Malmö motorstadion och där Gnistornas Speedway lag tränade för fullt. Det kändes också som ett vårtecken. Hemma igen efter en liten men ack så underbar tur fick hojarna ett lättare avvaskning innan dom rullades ner i garaget och stallades in. Vi hade tur, medan vi stod och tvättade motorcyklarna började det att snöa. Tur att det blev en tur.