En gammal kamrat från forna tider var ägare till en röd Honda CB 750. Baggen som han kallades på grund av sitt krulliga hår var inte riktigt nöjd med hur Hondan gick. Han funderade över vad han kunde göra för att få lite mer kusar i maskinen. Detta hände sig i slutet av 70 talet i en liten mellansvensk småstad. Då var Saab Turbo en nymodighet och turbo va det man skulle ha för att få fart på Hondans radfyra. Det var i alla fall Baggen helt på det klara med att så skulle problemet lösas.
Baggen som i grunden var uppväxt på landet med en pappa som var bysmed var van att fixa och ordna det mesta själv. Han skaffade sig ett turboaggregat. Från vad minns jag inte. Sedan började jobbet med att bocka och skarva rör för att göra ett 4 till 1 system som kunde ledas in i turbon. Turbons utblås mynnade ut i en kromad megafon på Hondans högersida.
Hondans utseende förändrades ganska radikalt med alla dessa rör och slangar som gick kors och tvärs. Hojen blev väl knappast snyggare av denna trimning, den såg mer ut som något från den Norska dockfilmen Flåklypa Grand Prix eller något som var knåpat ihop av Doc Emmet Brown i Back to the future. Baggen såg inte detta som ett problem. Hur hojen såg ut var inte det som var viktigt. Att vara snabbast var det enda som betydde något.
Efter en del skruvande och justerande blev han faktiskt riktigt nöjd med hur den gick. Han hade inga som helst problem att rita ett streck i asfalten då han vred gasrullen i botten. Det fanns dock ett litet aber. Baggen tyckte att den lät för dåligt. Som en jävla symaskin som han själv uttryckte det. Insatsen i megafonen plockades ur och sågades av.
Förutom att allt ljud i motorn nu släpptes fritt kom också en bonus. När motorn och turbon blev riktigt varm slog halvmeterlånga lågor ut ur ljuddämparen när man vred lite hårdare på gasrullen.
Nu var det dags att testa maskinen i skarpt läge. Det var lördagskväll och det var mycket folk i stan. Baggens lilla småstad höll sig som alla andra småstäder på denna tiden med en så kallad "raggarrunda" Längs denna lilla runda i stadskärnan fanns det många främst flickor att imponera på.
När Baggen närmade sig muren vid Engelska parken såg han att det satt mycket folk på den för att titta på alla bilar och motorcyklar som körde raggarrundan. Vad han inte såg var att lite längre fram vid korsningen av Sveagatan, hade polisen parkerat sin svartvita 240. När baggen närmade sig Engelska parken vred han hårt på gasrullen och med ett örnbedövand vrål dundrade Honda förbi den roade publiken.
Då reagerade Sheriffen och slängde upp STOP spaden. Baggen slog av på gasen och rullade försiktigt in till vägkanten och slog av motorn. Polisen gick ett varv runt Hondan och beordrade att den skulle startas. Baggen tryckte på startknappen. Polisen satte sig på huk bakom hojen. Gasa beordrade han. Baggen vred försiktigt på gasen. Ordentligt skrek polisen och Baggen lydde order. Hojen vrålade till och snuten föll baklänges och satte sig på ändan. När han rest sig upp och något så när hämtat sig från chocken tände han sin ficklampa och lös in i ljuddämparen. Efter denna manöver stack han in hela ficklampan i röret. Han drog sedan raskt ut den och sa.
- En sak ska du har djävligt klart för dig att det där, det är ingen ljuddämpare det är ett avgasrör.
För Baggens del blev det böter och ombesiktning men han tog emot lappen med ett stort leende på läpparna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar