Utanför stod kamrat Olsson iklädd full hojmundering och med ett leende som gick från den ena örsnibben till den andra. Nu har jag äntligen fått tillbaks den sa han. Vilken då undrade jag min hoj svarade Olsson fortfarande med samma stora leende.
 |
| Man ser inte riktigt hur glad han är. Olson kopplade på den tuffa minen |
Jag har ju varit av med den in nästan tre månader sa han Jo jag vet att den har stått på verkstad sedan i slutet av förra året. Men det har ju varit vinter sa jag. Ja men det har varit fina dagar sa Olsson man hade kunnat köra. Kanske hade den varit klar tidigare om det inte kommit en klämd hand emellan. Kamrat Micke som skruvat på Olssons Road King hade råkat klämma sönder ena handen mellan en bilfälg och ett bromsok så han hade lite avbräck i skruvandet. Nu har i alla fall Olssons gamla Road King fått ett nytt högt styre. Detta gjorde honom så glad att han trotsade vårvintervädret och gav sig ut i snålblåst och 3 plusgrader.
Kanske inget jag bör raljera över antagligen hade jag gjort det samma. dessutom kan ju Olsson räcka lång näsa åt mig som har en Road King i garaget som saknar drivbelt. Den bara står där uppkopplad mot batteriladdaren och hånler åt mig varje gång jag tittar in i garaget. Jag får vädja till kamrat Micke jag också, så han vid tillfälle kan svänga förbi med släpkärran så vi kan få ut "klumpedunsen" till hans verkstad så att hon kan få en ny drivrem.
Det är inte kul när snön har smält och hojen saknar belt. Fast i brist på Road King får man åka Sportster Ha De kalas vi hörs i morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar