Ändå finns det några slags samhälleliga förväntningar om hur man är när man är motorcyklist. Ofta ärt denna bild formad av media och vad som skrivs där. Ofta fokuserar man på det negativa eftersom det är just det som säljer lösnummer. Tidningarna skriver sällan om att de allra flesta motorcyklisterna sköter sig. Att berätta att motorcyklisterna är den grupp i landet som har högst trafikmoral säljer inga tidningar. Skriver man i stället om perifera företeelser som extrembeteende och det som tidningarna kallar mc-kriminalitet så blir det förhoppningsvis lite mer klirr i kassan.
Det verkar som om allt som stärker och befäster fördomar anses vara det som har störst "nyhetsvärde" eller i alla fall ger lite merförsäljning för tidningarna. Jag tycker det är tråkigt och trist att landets motorcyklister ofta framställs som vettvillingar med dödslängtan som dessutom beter sig illa i trafiken. Läser man de kvällstidningarna skriver verkar det som om de flesta som kör motorcykel också bedriver eller stöder kriminell verksamhet. Det är en bild jag inte alls känner mig hemma i.
Visst jag fattar att det kanske inte finns så många som skulle tycka att det var spännande att läsa om att motorcyklister uppför sig väl och har hög trafikmora. En tröst om än en klen sådan så känner i alla fall vi som åker hoj till att mediabilden av motorcyklisterna inte stämmer. Vi är många och vi är olika. Det svenska motorcykel kollektivet består av mer än 300 000 olika individer med olika arbeten, olika bakgrund, olika utbildning, olika politiska grundsyner mm. En sak har vi ändå gemensamt det som skiljer år från övriga medborgare i landet Sverige. VI älskar alla att åka motorcykel
Här har vi en motorcyklist som får komma till tals och dela med sig av sina erfarenheter. Jojje Jönsson "aka" Ivan Boring kör motorcykel
Jag håller ju med och det har jag skrivit förut här, massmedia är drama och är enbart intresserad av läsar- respektive tittarsiffror, heltäckande bilder av verkligheten eller något som kan kallas sanningar finns inte på deras karta. Jag kommer ihåg en sommarpratare i radion för ett antal år sedan, det var Sveriges Radios östeuropakorrespondent sedan många år,Kjell Albin Abrahamson som pratade. Kjell berättade att han bland annat bott och rapporterat väldigt mycket från Polen, och hur Polen hade vuxit ur sin öststatroll och hur mycket positivt som hänt där. Samtidigt berättade han att han inte en enda gång under all år fått med en enda positiv nyhet via Sveriges Radio, nya skolor, nya reformer osv, ingenting sådant blev någonsin sänt i den Svenska etern, bara olyckor, elände, dramatiska hemskheter och liknande passerade den svenska programkontrollen.
SvaraRaderaAlltså, alla som läser vanliga dagstidningar, lyssnar på Sveriges Radio och ser på i stort sett alla vanliga tv-kanaler blir matade med dramatik, det ger en väldigt sned bild av den värld som vi lever i. Orkar man inte, har man inte kapacitet eller vilja att se sig omkring själv och/eller leta i alternativ media samt använda sitt sunda förnuft är och förblir man grundlurad och fördummad.
Vilde! Jag håller med dig. Ibland leker jag med tanket om hur världen och Sverige hade utvecklats ifall man lagt fokus på det som är positivt istället för att lägga massa energi på att tala om allt som är fel och dåligt. Sedan kan man ju också fundera över varför "public service" har gått i samma fälla som tidningsvärlden och tror att de måste leva på sensationsmakeri. Ha en trevlig dag i det vackra vädret!
SvaraRadera//magnus