Ja men vilket jävla väder

Här om dagen skrev jag om den olust jag upplevt när jag var ute och körde och plötsligt upptäckte att Svevia redan varit ute och satt upp snökäppar inför kommande vintersäsong. Dessbättre ingen snö i sikte men som jag skrev i rubriken, vilket jävla väder.

På jobbet skojade vi om att nu var den äntligen här, den Skånska vintern. En Skånsk normalvinter innehåller inga vita vidder med gnistrande skare och sol från klarblå himmel. Rejäl skånsk vinter innebär i allmänhet en gråmulen låg molnhimmel rejält med blåst och ösregn på tvären. I går morse lös solen från klarblå himmel. Det var visserligen lite blåsigt men temperaturen visade på 12 grader så helt oävet verkade det inte bli.

När jag läste meteorologi på Flygvapnets Väderskola i Kalmar i början av 80 talet fick vi lära oss att om man påstår att vädret i morgon kommer att vara  ungefär som det är idag. Då är sannolikheten för att man skall spå rätt ca 80%. med andra ord har man ganska goda chanser att spå rätt. Nu visade det sig att de där 20%:en osannolikhet slog till med full kraft.

Den soliga morgonen utvecklade sig till en sådan där dag då man ogärna grenslar en motorcykel eller ens tänker tanken. Ett för landsändan så kallat "stugsittarväder". Det är lika dant varje höst när regnandet och blåsandet kommer igång. Jag blir lika låg varje år, förbannar blåsten och regnet och uttalar i affekt att jag skall flytta i från den jävla sumphålan som kallas Skåne för att bo någonstans där det är fint väder och riktig vinter.

Sedan brukar jag besinna mig och inse att jag trots allt kanske inte skall klaga. Här nere i Skåne har vi ju faktiskt landets längsta hojsäsong, ett nog så viktigt argument för en hojnörd som jag. Regn är ju trots allt bara vatten dessutom har jag ju precis köpt mig en Gortex jacka så vad sjutton man kanske skulle ta en tur i alla fall?  Ha en underbar onsdag vi hörs i morgon.