Skenet bedrar!

Allt är icke vad det synes vara. Kanske är det de som är meningen med det mesta? Vad vore livet utan överraskningar?

Håller man bara ögon och öron öppna kan man råka ut för de mest fantastiska upplevelser. Saker man inte trodde var möjligt och händelser man aldrig trodde att man skulle fått se. Nu verkar det kanske som om jag håller på att försöka bygga upp något väldigt unikt och oväntat. Ha nu inte allt förstora förhoppningar men försök ändå att behålla nyfikenheten. Idén till detta inlägg fick jag av en bild jag såg på Braaap's Facebook sida. Henning hade postat en bild på en surrogat-motorcykel som väckte min nyfikenhet och fick fantasin att skena lite.

När jag som 10:åring for fram på min 24 tums Monarkcykel med röd limpsadel och högt styre ( på den tiden hette det  Stockholmsstyre och inte som idag apehanger) då hände det ibland att man monterade "smatter" en kartongbit som fästes på skärmstaget med en klädnypa. När kartongbiten gick emot ekrarna gav den ifrån sig ett nästa MC-liknande ljud. Hade man turen att ha ett högerhandtag som gick att vrida lite kunde man dra ett snöre från klädnypan upp till handtaget och då kunde man gasa. Coolhetsfaktorn ökade ännu mer. Min kusin hade tagit ett steg ytterligare. I Skällinge handelförening ( byn där man tillverkade Highland motorcyklarna ) hade han köpt det ultimata mc-cykel tillbehöret. En batteridriven "smattermotor" tillverkad i äkta Japansk plast. Denna monterades i ramen och på styret monterades både startnyckel och gashandtag. Fy sjutton vad jag var avundsjuk på honom. Min kompis Stefan hade också en men hans var mycket mesigare. Den saknade nämligen både gashandtag och startnyckel. Den sköttes istället från en stor ratt som satt på sidan av motorn. Mesigt den var säkert tillverkad i Taiwan. Själv fick jag hålla tillgodo med bitar av tårtkartong och klädnypor. Jag hade turen att bo i ett hus där det också låg ett bageri så tårkartonger var inget problem och klädnypor kunde man få av morsan. Ta nu och kolla in dagens lilla youtube klipp och dröm dig tillbaka till känslan av att vara 10. Tänks dig sedan att du som 10åring fått en dylik tingest. Man hade varit kung, inte bara i kvarteret utan i hela stan.
Dagen youtubelänk

Ha De bra vi hörs!

En sak till! Om du gillar min blogg så gå gärna in på min facebooksida och klicka på gilla knappen så får du alla mina uppdateringar på din facebooksida. Länken till facebooksidan hittar du här.

I Huvudet på Hojåkaren

Glädjen trotsar vädret

I går kväll när jag satt i godan ro och mekade med några av mina gitarrer knackade det plötsligt på dörren och min söta fru gick och öppnade.

Utanför stod kamrat Olsson iklädd full hojmundering och med ett leende som gick från den ena örsnibben till den andra. Nu har jag äntligen fått tillbaks den sa han. Vilken då undrade jag min hoj svarade Olsson fortfarande med samma stora leende.

Man ser inte riktigt hur glad han är. Olson kopplade på den tuffa minen

Jag har ju varit av med den in nästan tre månader sa han Jo jag vet att den har stått på verkstad sedan i slutet av förra året. Men det har ju varit vinter sa jag. Ja men det har varit fina dagar sa Olsson man hade kunnat köra. Kanske hade den varit klar tidigare om det inte kommit en klämd hand emellan. Kamrat Micke som skruvat på Olssons Road King hade råkat klämma sönder ena handen mellan en bilfälg och ett bromsok så han hade lite avbräck i skruvandet. Nu har i alla fall Olssons gamla Road King fått ett nytt högt styre. Detta gjorde honom så glad att han trotsade vårvintervädret och gav sig ut i snålblåst och 3 plusgrader.

Kanske inget jag bör raljera över antagligen hade jag gjort det samma. dessutom kan ju Olsson räcka lång näsa åt mig som har en Road King i garaget som saknar drivbelt. Den bara står där uppkopplad mot batteriladdaren och hånler åt mig varje gång jag tittar in i garaget. Jag får vädja till kamrat Micke jag också, så han vid tillfälle kan svänga förbi med släpkärran så vi kan få ut "klumpedunsen" till hans verkstad så att hon kan få en ny drivrem.

Det är inte kul när snön har smält och hojen saknar belt. Fast i brist på Road King får man åka Sportster Ha De kalas vi hörs i morgon!

Vart har alla 125:or tagit vägen?

På 70 talet när jag gick i högstadiet var en 125:a nästan en självklarhet i varje tonårskilles dröm. Nästan alla hade moped som 15 Hade man inte moppe ansågs man väldigt udda och avvikande. Som mopedist närde de flesta drömmen om att så fort man fyllde 16 fixa körkort och uppgradera till en 125:a

På min högstadieskola fanns det varje vårtermin minst 10 stycken 125:or på moped och mc parkeringen. Det var alla de årskurs 9 elever som var födda tidigt på året och lyckats att ta hojkort innan terminen var slut. Tittade man sedan utanför gymnasieskolorna så var 125:orna ännu fler.

Yamaha AS2

Idag ser man nästan aldrig några 125:or alls och återväxten bland de 16-åringar som vill köra hoj verkar vara lika med noll. Det finns antagligen en hel del bakomliggande orsaker. Jag tror inte det enbart skulle bero på att dagens ungdomar skulle vara mindre intresserad av motorcyklar än vad jag och mina kompisar var som tonåringar.

Honda CB 125

Att köpa en 125:a är nog inte det största problemet. Det finns nya för under 20 000 och på begagnatmarknaden kan du hitta en fungerande hoj i hyggligt skick för några tusenlappar. Tyvärr är det nog så att när kostnaden för att ta ett hojkörkort för få köra 125:a är det som avskräcker mest.

Monark 125 TS Fanns i två varianter både med Morini eller Sachs motor

Jag har faktiskt en viss förståelse att man backar om hojkortet kostar 3 gånger så mycket som att köpa själva hojen. Det kan säkert avskräcka den mest inbitna entusiasten. Det är inte så att jag på något sätt tycker att vi skall minska kraven på de som vill skaffa sig hojkort som 16-åringar men något borde göras åt kostnaderna.

Yamaha AS3

Jag har tyvärr tyckt mig märka en nedåtgående trend när det gäller ungdomar som tar körkort över huvud taget. Kanske är det dags att låta delar av trafikutbildningen bli en del av skolutbildningen. Då skulle man kanske kunna minska ner på teori och riskutbildningarna på körskolorna och på så sätt pressa kostnaderna. Dessutom skulle vi få bättre och mer välutbildade trafikanter oavsett om dessa valde att promenera cykla köra bil eller kanske till och med 125:a

Sündapp KS 100

Nu åter till där jag började. Alla dessa 125:or som fanns på 70-talet var har dom tagit vägen? Alla kan väl inte ha blivit slaktade eller utskrotade. Kan det vara så att det står en och annan 125:a och dräller i garage uthus och på logar.

AMF Harley Davidson SS 125

Det kanske finns fynd att göra för oss retronördar som gärna drömmer oss tillbaka till förr. Vilken jag skulle vilja ha? En Yamaha AS3 hade varit min nr1 på andra plats en Monark ISDT endurohoj eller tillförlitlighetsmaskin som det hette på den tiden. Ha De!

Victory hakar på trenden och bygger Bobber

Ja men va fan skall all bygga Bobber nu för tiden yttrade en gammal hojpolare som har en 1200 storsida som åkhoj. Förr va man lite udda om man åkte Bobber. Nu är man ju snart som alla andra tillade han lite trumpet.

Att bygga Bobber är trendigare än någonsin. Det byggs Bobbers av gamla japs-custom i var och varannat hojgarage och de flesta som tillverkar customhojar har någon modell med Bobber-stuk. Nu är det Victorys tur att haka på denna trend och i början av februari introducerades deras fabriksbobber som fått namnet Gunner.

I mitt tycke är detta den kaxigaste Victoryn som byggts. Det är en hoj som man med väldigt enkla medel skulle kunna ge ett personligt stuk. Det kaxigaste med hela hojen tycker jag är att man gett hojen ett ganska smalt bakhjul.

Den har fått ett 140 vilket dessutom antagligen förutom att ge den ett klassiskt bobberutseende också kommer att göra den lättmanövrerad. I nuläget sägs den vara ämnad för den amerikanska marknaden och det går inte att hitta några uppgifter om ifall eller när den kommer till Europa

Motorn är Victorys numera klassiska V-twin på 106 kubiktum med enkel överliggande kamaxel  och 6 växlad låda. Det som däremot gör mig lite förundrad är hojens höga vikt 294kg. Oavsett så tycker jag att den hade varit ett gott tillskott i Victorys Europeiska modellprogram.

Jag är övertygad som att Gunner lockat till sig både en och annan hojåkare till Victory familjen även på denna sidan Atlanten.

Motorcyklist i parkeringshelvetet

Jag har skrivit om detta förut men tyckte att det var dags att ta upp ämnet igen. När det gäller MC och parkeringsregler är den ena staden inte den andra lika. Det verkar som om olika kommuner hittar på sina egna regler eller chansar lite.

De flesta av oss som kör motorcykel har dålig koll på vad som gäller vid parkering av motorcyklar till och med i våra hemstäder. Man kan ju undra över varför detta så sällan diskuteras och varför det inte finns några tydliga nationella regler. Der regler som finns verkar sedan tolkas olika av både kommuner, parkeringsbolag och polisen. Håll med om att det hade varit mycket enklare ifall det hade varit samma regler som gäller över allt då hade man haft klart för sig så fort man rullade in i en ny stad.

Såhär ser skylten ut som anvisar MC-parkering

I de städer som har särskilda MC-parkeringar är dessa oftast avgiftsbefriade. Undantag finns i Helsingborg är lär flera MC parkeringar vara avgiftsbelagda. Avgiftsfritt är det däremot i tillexempel i Malmö och Stockholm. Givet vis finns det undantag även i dessa städer. De MC-platser som finns i parkeringshusen är avgiftsbelagda.

Helsingborg

Kör du motorcykel eller EU moped får du inte parkera på trottoaren eller  i cykelställ då kan du bli bötfäld och i värsta fall kan ditt fordon bli bortforslat. Ställer du dig i en parkeringsruta avsedd för bilar måste du betala parkeringsavgift. Biljetten skall fästas väl synlig på motorcykeln.

Det finns biljetthållare att köpa ofta hos P-bolagen Dessa tillhandahåller P-Malmö för 50kr

Det är OK att parkera två motorcyklar i en parkeringsruta. Båda motorcyklarna skall däremot erlägga parkeringsavgift. Det går alltså inte att att spara in på parkeringskostnaderna genom att ställa två hojar i samma ruta.

Hojparkering i Stockholm

Nu kan man tyvärr inte påstå att det jag skrivit ovan gäller över allt. Kommer du till en plats där du inte känner till vad som gäller. Prata med antingen en P-vakt eller så knallar du in på polisstationen och frågar. Jag vet att SMC under flera år arbetat med att vi skall få tydliga nationella parkeringsregler. Tills det blir så får vi försöka som man säger "ta seden dit man kommer"

Man kan förklara men det är inte säkert dom förstår

Att förklara varför man kör motorcykel så att den icke invigde begriper är inte så lätt. De flesta som inte kör själv lever ofta i villfarelsen att det är farten som är det mest lockande.

Min erfarenhet och populärvetenskapliga forskning har gjort att jag kommit fram till något helt annat. Själv brukar jag svara när någon undrar att upplevelsen av mc-körning nästan är meditativ. Målet är ingenting vägen är allt, sjöng Robert Broberg, det är också en bra beskrivning av vad hojåkning handlar om.

Fikastopp vid Torups slott en torsdagskväll

Den där dagen då man kommer hem från jobbet sur, stressad, eller på dåligt humör och man drar på sig hojkläderna och rullar ut motorcykeln ur garaget känner man genast hur allt lättar. När man väl rullar och lägger fokus på vägen och körningen blir allt annat oväsentligt.

Fikastop i Svedala

Det där som störde en sinne och som man kanske kände var ett problem, kan man plötsligt släppa och lämna bakom sig. När man sedan lagt några mil på mätaren och kommer hem efter turen kanske man till och med har hittat lösningen på det där problemet som legat och malt hela dagen. Igår postade en av mina Amerikanska hoj-polare denna bild på facebook.

 Jag tyckte den kändes som ett ganska bra "statement" Kanske stämmer den där gamla klyschan. "Man ser aldrig några motorcyklar på psyk-mottagningens parkering.

Kan man tvätta skinnkläder?

Såhär på vintern innan säsongen kommer igång kan man passa på att titta över sina hojkläder.  För handen på hjärtat gjorde du något åt din mc-klädernär du ställde in hojen till vinterdvalan?

Om du inte gjort något åt dem är det kanske dags att se över grejerna innan finvädret kommer tillbaka och det är dags för första turen. Åker du i allvädersställ så kan du säkert hitta en lapp med tvättråd. Tänk på att inte centrifugera för hård och kör inte gortex plagg i torktumlare eller i torkskåp då sabbar du membranet som gör plagget vattentätt.

Låt ditt nytvättade ställ dropptorka i vanlig rumstemperatur. När det är torrt så spraya det med textilimpregnering.

( gör det gärna utomhus för det innehåller en massa lösningsmedel ) Låt impregneringen torka innan du viker ihop kläderna och stoppar undan dem.

Skinnkläder hur gör man med dem? Inte kan man väl tvätta ett skinnställ i tvättmaskinen? Jo det kan man visst göra, det handlar bara om att veta hur man skall göra. Börja med att kolla över dina kläder. Finns där smutsfläckar kan du försöka tvätta bort dessa med lädertvål och en liten borste. Lärdertvål eller sadelsåpa som det också kallas hittar du i hästsportaffärer.

Jag tror att det också fungerar bra med galltvål. Sedan kan du stoppa kläderna i tvättmaskinen och köra ett kortprogram på 30 grader. Du skall inte använda tvättmedel och du skall inte centrifugera.

När skinnkläderna gått färdigt i tvättmaskinen sträcker du ut sömmarna innan du hänger upp dem att dropptorka i ett svalt utrymme. Ju varmare skinnet torkar ju stelare blir det. Efter ett par dagar när skinnet är helt torrt är det dags att återfetta. Nu kan du använda någon form av läderfett, läderolja eller läderbalsam.

Använd en svamp eller en trasa och gnugga in fettet i skinnet. Är du extra noggrann och vill att ditt skinnställ skall kunna stå emot i alla fall lite väta så lägg på lite extra fett på alla sömmar och ta sedan en hårtork och värm så suger tråden jackan eller byxorna är sydd med åt sig av fettet. Då blir sömmarna täta.

Sköter man om sina hojkläder ser dom snygga ut och dom håller längre. Ha en trevlig söndag nu skall jag se hur det går i Vasaloppet. Ha De!