Support your local MC-Butik

Denna helgen är det många av landets handlare som har arrangerat alla möjliga jippon och mc-event. Det är nu de har chansen att ta tag i landets motorcyklister och skaffa sig massor med goodwillpoäng. I den konkurrensen som råder idag behöver landets handlare bjuda till lite extra för att både behålla sin kundkrets men även för att locka nya kunder. Idag när näthandeln blommat upp och det är lika enkelt att handla på postorder från vilket EU land som helst är det inte så lätt för handlarna som tidigare. Idag är det inte lika självklart som det var för 10 år sedan att man besöker sin lokala handlare när man behöver köpa någon reservdel eller någon annan utrustning.

Internethandeln har medfört att landets mc-handlare har fått ändra sitt förhållningssätt gentemot sina kunder. Det finns inte längre några vare sig motorcyklar eller tillbehör som säljer sig själva. Jag inser att det är svårt för landets handlare att anpassa sig och konkurrera  med de som bara säljer via postorder och inte har några kostnader för butik och butikspersonal. 

Jag liksom de flesta andra konsumenter vill givetvis handla så billigt om möjligt men jag tror att vi precis som handlarna behöver stanna upp och tänka efter. Under de senaste året har vi kunnat se hur flera väletablerade mc-firmor har fått kasta in handduken på grund av minskande försäljning. De firmor som finns kvar slåss för sin överlevnad och gör var de kan för att pressa sina marginaler och för att kunna hålla igång försäljningen och dra in såpass med pengar att de kan betala löner till sina anställda och pynta för lokalhyran. 

Tittar vi runt i landet så kan vi se hur många firmor försöker sikta in sig på en speciell kundgrupp eller en särskild typ av försäljning medan andra sattar på bredd och stort utbud. Jag tror inte något av sätten är fel, det är bra att de försöker hitta en väg som fungerar. Tittar vi på landets musikaffärer så har de gått igenom samma stålbad som mc-handeln. Stora tyska postorderfirmor har blivit prisledande och tvingat de svenska handlarna att följa efter. Alla har inte klarat konkurrensen men de som tagit sig igenom har gått stärkta ur krisen. Många av musikhandlarna har slagit sig ihop i gemensamma beställnings inköps och centrallager system för att kunna sänka priserna. Jag tycker mig kunna se liknande tendenser i mc-handeln. Probike kedjan är ett exempel på detta. Vi kan också se hur några firmor specialiserar sig för att kunna öka sin omsättning samtidigt som man minskar sin lagerhållning. Vincents Bikeshop har nyligen lagt ner försäljningen av mc-kläder samtidigt som man också satsat på förmedling av husbilar för att ge mc-försäljningen lite draghjälp. Att ge sig in i andra branscher är ett sätt att sprida riskerna och stärka sin finansiella förmåga.

Jag håller tummarna och hoppas att de som verkligen försöker vara med på banan trots förändringar och sämre marginaler kommer att klara sig. Det vore för sorgligt ifall vi plötsligt en dag skulle stå utan lokala mc-handlare. Personligen är jag inte road av att behöva köpa en hjälm på postorder typiskt en sådan grej man måste prova innan man köper. Jag tycker också att det skulle kännas trist att kanske behöva åka 40 mil för att komma till en märkesverkstad. 

Jag vet att handlarna slåss med näbbar och klor för att vara kvar på banan. Vill vi behålla lokala handlare, verkstäder och tillbehörsfirmor måste vi bjuda till lite också. Kanske är det så att vi måste inse att vi kanske behöver betala lite extra för servicen. Vill vi behålla våra lokala handlare måste vi nog försöka mötas någon stans på halva vägen. De kan pressa sina marginaler men de kommer inte att kunna konkurrera fullt ut med priserna. För att vi som konsumenter skall vilja betala lite extra för servicen att handla över disk så tror jag att landets handlar behöver bjuda till lite mer. Som konsument skall man vilja ”hänga” i hojbutiken, åka förbi efter jobbet för att ta en kopp kaffe och snacka en stund, kolla in lite nyheter och kanske provköra någon hoj. 

Som kund skall du känna dig välkommen och betydelsefull när du kliver över tröskeln. Om handlarna investerar i sina kunder och ser dem som en tillgång så kommer vi som konsumenter att uppleva oss som viktiga och betydelsefulla. Då kommer vi också att öppna plånboken och vara villiga att lägga ett par kronor mer för möjligheten att handla över disk. Håll med om att det det faktiskt kan vara värt några kronor att få klämma och känna på grejerna innan köp. Support your local MC-Butik

Allt har gått över förväntan.

När jag för snart ett och ett halvt år startade min blogg trodde jag att, kanske skulle några av de närmast sörjande vara intresserade av att läsa om vad jag tycker och tänker om motorcyklar och allt som hör till. Inte kunde jag ana att intresset för vad jag har att säga skulle bli så stort. Nu börjar inläggen närma sig 500 och jag har en ganska stabil läsekrets.

För ett tag sedan passerade jag 100 000 besök på min blogg. Smaka på den siffran, det känns ganska mäktigt. Sedan starten har antalet läsare och besökare hela tiden ökat. Det känns jättekul att så många läser, delar och kommenterar. Det är det som ger näring och drivkraft åt mitt skrivandet. Bloggandet har på sätt och vis blivit om inte som ett gift i alla fall en viktig rutin. Det känns inte bra ifall jag inte skrivit och publicerat morgondagens inlägg innan jag går och lägger mig. Min intention är att fortsätta i samma spår. Jag vill att det skall vara en blandning av allt som har med livet som motorcyklist att göra.

Antalet besökare styrs inte bara av vad jag skriver även om innehållet i bloggen alltid är den viktigaste faktorn. Jag kan se att de dagar det är fint åkväder eller många mc-event som lockar så tappar jag alltid en del läsare. Det brukar däremot rätta till sig på måndagarna när folk är tillbaka i vardagen igen. Jag tycker att jag haft en relativt jämn fördelning av besöken på bloggen oavsett ämne. Det enda som sticker ut är de blogginlägg som handlar om säkerhet och trafiksäkerhet här kan man se att det varit extra många som varit intresserade av att läsa. Denna vetskap kommer inte att medföra några större förändringar i mitt skrivande då jag tycker att jag har en rätt bra fördelning av innehållet.

Jag vet att det varit strul med möjligheterna att skriva kommentarer, vilket jag tycker är synd. Jag har åtskilliga gånger kontrollerat mina inställningar för möjligheten att lämna kommentarer på blogginlägg. Enligt dessa skall kommentarsfältet vara helt öppet och det skall även finnas möjlighet att kommentera anonymt. Sedan är det ju i och för sig trevligt att veta vem som kommenterat, det är ju på något sätt förutsättningen för att det skall kunna bli en dialog mellan dig och mig. Jag försöker alltid ta mig tid till att besvara de kommentarer som innehåller någon form av kritik eller frågeställning. Jag har gjort vad jag kunnat för att underlätta kommenterandet, har det inte fungerat ligger felet hos Google som är ansvarig för blogger som jag använder.

Du som läser det jag skriver. Har du egna idéer om vad du vill läsa om eller ifall det finns ämnen du tycker att jag borde ta upp så är det bra att höra av sig. Ju fler idéer och uppslag jag får ju mer varierad och innehållsrik blir bloggen. Det samma gäller ifall du anordnar rallyn, träffar event etc, hör av dig så kan jag gärna skriva en notis om detta ifall jag tycker att det har ett allmänintresse. Alla tips mottages med största tacksamhet

Alla mina blogginlägg skickas ut via Twitter du hitta mig som @JsonSweden och jag använder alltid hashtaggen #motorcykel. Du kan också passa på att leta upp min bloggsida på facebook. Den heter givet vis "I Huvudet på Hojåkaren" om du inte redan gjort det så gå in och klicka på "gillar" knappen så får du alla mina uppdateringar direkt i ditt nyhetsflöde på facebook. Har kan du också kommentera lämna meddelanden till mig.

Med dagens inlägg vill jag bara passa på att tacka er som läser och delar min blogg. Det är just du som är en viktig del av det som ger mig energi att fortsätta. Kulle du vara intresserad av att annonsera på min sida så hör av dig så löser vi det på lämpligt vis.

Öppna ditt sinne våga prova något annat.

I hela landet håller mc-handlare öppethus. Man har allehanda jippon för att bättra på goodwill och kununderlag. Alla handlare har flera demo-hojar som de gärna vill att du provkör. Nu har du alla möjligheter att få prova något annat än det du bruka köra. Öppna ditt sinne och tänk utanför boxen så kan du få nya spännande uppleverser.

Vi motorcyklister är ofta väldigt fyrkantiga i vårt tänkande. Jag är customåkare, jag kör sporthoj, jag är offroad åkare är uttalande jag ofta hör. Visst skall man vara glad och stolt över sin egen hoj och visst skall man gilla det man kör men för den sakens skull skall man inte vara fördomsfull. När jag får frågan om vilket som blir nästa hoj så tror de flesta att det skall bli en H-D Ultra Classic. Nej brukar jag svara vänligt men bestämt. Det är inte ens säkert att det blir en Harley Davidson,

Jag kanske överraskar och slår till på en gammal MZ. 

Det kan bli något helt annat. Idealet vore ju som jag skrivit flera gånger tidigare att ha ett väl tilltaget garage och ett antal motorcyklar av olika typ så man kan välja hoj efter väg, väder och humör. Nu är det ju inte så verkligheten ser ut för de flesta av oss. Hojvalet får bli någon slags kompromiss. Därför gäller det att inte ha allt för förutfattade meningar om vilkem motorcykel man skall välja. Att provköra demohojar av olika slag och typ ger oss möjlighet att skaffa ny erfareheter och fler infallsvinklar när det gäller det egna kommande valet.

Vem vet det kanske visar sig att den där kromsläden du släpat dig runt på i ett antal år helt skåpas ut av en äventyrshoj. Du kanske varit inbiten sporthojfantast som plötsligt märker att det var trevligt att sitta rakare i ryggen och känner att en customhoj lugnar ner din hetsiga åkstil. Alla upplevelser är subjektiva och inget val är fel. Det handlar om hur och vad du känner inte om vad andra tycker.

Lördagen den 3/5 har flera av landets handlare ett jippo man kallar Motorcykelns dag. Här finns alla möjligheter att få provköra något du tycker verkar spännande eller annorlunda. På trafikövningsplatsen Stora Holm på Hissingen utanför Göteborg arrangeras i helgen något man kallar mc-dagar eller den levande mc-mässan. Här händer det massor med saker med allt från shoppinggata, livemusik och representanter från körskolor mm till provkörning av motorcyklar. Allt till det facila priset av 100kr

Det finns många olika jippon framöver där det finns möjlighet att få provköra motorcyklar. Möjligheten finns till och med ifall du saknar körkort. SMC har tillsammans med ett antal körskolor tagit fram ett koncept de kallar för Start2Ride.

Här kan du under ordnade former med hjälp av rutinerade instruktörer få prova på hur det är att köra motorcykel. Detta kan du göra på Arlanda Test Track den 10 & 11 / 5 Här kommer också att finnas ett stort antal demohojar av olika fabrikat som du som redan har hojkort kan provköra. Det kommer också att arrangeras bakluckeloppis för mc-prylar.

Har du mycket skrot över efter senaste bygget så finns kanske möjligheten att kränga av lite prylar. Mer info om Motorcykelns dag, MC-dagarna på Stora Holm och Start2Ride hittar du på länkarna nedanför. Ha en trevlig dag och se upp för rullgrus och potthål om du skall ut och åka.

Motorcykelns dag

Start2Ride

MC-Dagar på Stora Holm

Givetvis händer det mycket mer än dessa tre evenemang. Håll ögon och öron öppna så kan du säkert hitta något i närheten där du bor. I mina krokar har till exempel Bike Line öppet hus på Lördag Samma dag är det Motormarknad i Höör. Mycket finns att göra och mycket finns att uppleva.Gasa Lugnt!

Nu gäller det att hålla tungan rätt i mun och gasa lugnt.

Helgen kring Valborg och Första Maj är traditionellt den första stora hojåkarhelgen i landet. Det är många som tar ut och luftar sina ögonstenar för att lägga ytterligare några mil på mätare. Det brukar vara just denna helg som många tar sina första längre turer. Jag vill i dagens blogginlägg rikta ett varningens ord till dig som skall ut på vägarna.

Det är inte så att jag på något vis vill skrämmas eller att på grund av det jag skriver få dig att låta hojen stå kvar i garaget. Givetvis skall du ut och åka både långt och mycket.

Det jag vill att du skall göra är att ha lite extra koll på läget så att du inte råkar ut för överraskningar som i värsta fall kostar dig resten av säsongen. Det jag talar om är rullgrus och potthål. I Skåne där jag bor är många av de populäraste mc-vägarna redan avsopade och de flesta potthål är lagade. Dessvärre har man på flera ställen kommit igång med stränglagning av slitna oljegrusvägar.

Undvik att åka på strängen där kan finnas både lösgrus och tjära som kan vara halt

Då sprayar man tjära på de delar av vägen som är sliten sedan strör man ut grus. Tanken är då att bilarna som kör på vägen skall hjälpa till och trycka till gruset så att det fastnar i tjäran och efter ett tag sopas överflödig grus och sand bort. Billigt praktiskt och bra, under förutsättning att man inte är motorcyklist. Kommer man ut på detta underlag gäller det att som jag skrev i rubriken hålla tungan rätt i mun.

Jag har fått rapporter från vänner och bekanta uppåt landet att det fortfarande finns mycket både rullgrus och potthål kvar. Så där gäller det att fortfarande vara lite extra uppmärksam på detta när man är ute och kör.

Ser mc-vägen ut såhär gäller det att slå av på gasen och inte lägga ner för mycket i kurvorna

Du skall du främst vara extra uppmärksam vid vägkorsningar, t-kors och i innerkurvor, det är där det finns ökad risk för rullgrus. Att något av hjulen tappar fästet är en otrevlig överraskning. Otäckast är kanske när framhjulet tappar greppet, med lite tur går det att häva. Dra in kopplingen och släpp gasen och försök räta upp hojen så kan det gå. Släpper bakhjulet skall du däremot vara försiktigare med att slå av på gasen. Gör du det finns risk att hojen kastar av dig. Detta är inte lätt att förklara jag är inte tillräckligt rutinerad på detta område. Känner du någon som kör Roadracing så prata med honom. Rutinerade banåkare har ofta ganska bra koll på hur man häver sladdar eftersom de alltid är och tänjer på gränsen för vad som är möjligt när de åker på bana.

Här vill man inte dunka i med framhjulet det kan ta en ända med förskräckelse.

När det gäller potthål handlar det mest om att se upp så att man inte kör ner i dem. Risken finns att du skadar din hjul eller går omkull. Det har dessutom visat sig att det är svårt att vinna i en rättsprocess mot de som ansvarar för vägunderhållet. Bli nu inte avskräckt. Var uppmärksam och ha handlingsberedskap så kommer du att kunna njuta av många härliga mil i helgen.

Bokskogarna i Skåne är underbart vackra såhär års.

Idag är det Valborgsmässoafton, det är nu våren påstås komma. Dagen är tillika Kungens födelsedag så det finns olika anledningar att fira. Själv skall jag fira in vårens ankomst tillsammans med goda vänner så Kungen får klara sig utan mig i år också jag är Motorcyklist inte Rojalist. Ha en trevlig helg och Gasa Lugnt.

Vad är det som skiljer motorcyklister från övriga trafikanter?

Det är en frågeställning som kanske inte är så lätt att svara på direkt. Först kanske man tänker på vår utsatthet och de faror det innebär att vara motorcyklist. Riktigt så enkelt är det inte det finns flera trafikantgrupper som är sämre utrustade och lever betydligt farligare än oss motorcyklister. Fotgängare och cyklister löper minst lika stor risk att skadas allvarligt i trafiken trots att de rör sig långsammare.

Det jag ville komma fram till är att det inte är vår utsatthet som gör oss motorcyklister unika i trafikmiljön. Det är inte vår förmåga att efterleva trafikreglerna som gör oss unika det är något helt annat.

I söndags när jag var och besökte SMC:s Arostning på Gamla F5 i Ljungbyhed samtalade jag en stund med Mathias Nilsson styrelseledamot i SMC Skåne. Vi talade om allt möjligt som hade med motorcyklar och motorcyklister att göra. Efter en stund kom samtalet in på vad det är som skiljer oss från övriga trafikanter. Jag kände att Mathias slog huvudet på spiken när han sa.
- Den stora skillnaden är fortbildning.

Med en gång han hade sagt detta så insåg jag att precis så är det. Motorcyklister är den enda trafikantgrupp som frivilligt fortbildar sig i större skala efter att de klarat körkortet. Givet vis står SMC för den största delen av utbildningsverksamheten men det finns också klubbar som fortbildar sina medlemmar i egen regi. Kanske är detta ett resultat av det vi brukar kalla riskmedvetenhet. Vi inser att vi är en utsatt trafikantgrupp och måste vara väl rustade för alla eventualiteter. Efterhand som man fördjupar sina kunskaper i hojåkandets ädla konst så upptäcker man att nya färdigheter gör hojåkningen roligare.

Ju bättre du kan hantera din hoj och ju säkrare du känner dig dess då roligare blir det att köra. Alla kan förbättra sin åkteknik och sättet du hanterar din motorcykel. Sedan spelar det ingen roll ifall du åker offroad, supersport, custom, touring mm. Alla hojåkare kan utvecklas och alla kan känna att de får bättre koll på sina maskiner. Att utbilda sig handlar först och främst inte om att lära sig att åka fort. Det finns så många andra bitar som är viktiga för den som skall vistas på motorcykel i vår trafikmiljö.

Det handlar om allt ifrån att säkert kunna manövrera sin hoj när man krypkör till bromsteknik, kurvteknik, spårval, handlingsberedskap, undanmanöver, planera sin körning mm. Alla kan vi förbättra något och ett bra sätt att göra detta är genom att gå SMC:s kurser. Här hittar du ett brett utbud av fortbildningar som vänder sig till till den som är relativt ny och osäker i sadeln ända upp till avancerad banåkning.

Det finns även separata tjejkurser då det visat sig att många Kvinnliga åkare väljer bort de andra utbildningarna men som gärna går kurser riktade enbart av tjejer. På dessa kurser är alla instruktörer tjejer. Utbildningsorganisationen är stor I hela landet finns fler än 500 utbildade instruktörer. Surfa in hos SMC School och ta en titt på kursutbudet. Bara möjligheten att få tillgång till alla dessa utbildningar är värt hela medlemsavgiften.


Här kan du ta en närmre titt på SMC School och utbildningarna de erbjuder

Kurserna kostar inte mycket mer än en utekväll på krogen. Du skall ändå inte vara bakis när du skall köra motorcykel så stanna hemma en fredagskväll och gå på SMC kurs en lördag istället. Du slipper huvudvärken och lägger pengarna på något som kommer dig till godo under längre tid än en fredagsfylla på krogen. Gasa Lugnt!

Provkörningar i vårsolens glans varvid en pojkdröm gick i uppfyllelse

I går hade jag ställt klockan för att komma upp i tid. Målet var att besöka SMC:s avrostning på Ljungbyhed i Skåne. Min Kompis Ronny Overgaard Hade varit på plats sedan i onsdags för att vara med och utbilda ett antal nya SMC instruktörer. 

Jag rullade in på det gamla militärflygfältet vid nio tiden. Det sju milen från Limhamn hade varit ren njutning. Väg 108 hade jag nästan helt för mig själv så det var nästan att jag önskade att jag hade haft en sportmaskin istället för mitt blå touring-lokomotiv från Milwaukee.

Jag kunde ändå njuta av turen och konstaterade att ifall jag haft en en annan slags hoj hade jag antagligen haft svårt för att hålla hastighetsbegränsningarna. Väl framme hittade jag snabbt Ronny och kunde växla ett par ord med honom. Innan han for iväg på ett litet uppdrag. Jag träffade också på min goda vän och hojåkar-broder Albin som var på plats tilsammans med sin hustru Suzanne och ett gäng från HOG Helsingborg.

Suzanne gör sig klar för att bli avrostad

SMC:s avrostningar är ett trevligt event som samlar alla sorter motorcyklister. Under den gångna helgen är det mer än 200 hojåkare som varit delaktiga och fortbildat sig inför den kommande säsongen. Där fanns alla sorters maskiner allt från endurohojar till guld-vingar. Jag är alltid lika förtjust i event som samlar alla sorters motorcyklister, det är sådant som stärker gemenskapen och skapar vi-känsla. När verksamheten kommit igång fick i alla fall några av SMC människorna lite lugn och ro.

Motor Sport i Landskrona var på plats och hade tagit med sig ett antal "demohojar" Ska vi inte åka en sväng undrade Ronny. Jag var inte särskillt svårövertalad nu hade jag nämligen möjlighet att uppfylla en gammal pojkdröm. En av "demohojarna" var en MV Agusta. Jag har alltid tyckt att det funnits et magiskt skimmer över det namnet ända sedan jag som lite läste om Giacomo Agostini och hans GP segrar i roadraceing. Under andra halvan av 60-talet var det Agostini som var den stora fixstjärnan på mc-himmelen. Jag vill köra MV sa jag snabbt till personalen från Motor Sport så att ingen av de andra skulle hinna före.

MV Agusta 800 Brutale

Ronny Overgaard  som är SMC instruktör på riksnivå gränslade en Kawasaki Z 800 medan Patrik Ericsson som till vardags basar för SMC:s utbildningar grenslade en Kawasaki Z1000. Det som var mest slående med MV Agusta Brutale 800 var den branta gaffelvinkeln. Från förarplats såg man inte framhjulet. Den var oerhört lättmanövrerad i krypkörningsfart och det var inga problem att vända med fullt styrutslag. Den trcylindriga 800 kubikaren sjöng vackert ur tre små avgasrör som mynnade ut strax bakom fotpinnen. Det fanns möjlighet att välja olika körprogram som styrde motorgång och hur ABS systemet jobbade Förvalen var sport, normal, regn samt ett läge som är programerbart. Jag valde normal läget. Det är fullt tillräckligt för en hojåkare som är van att köra motorcyklar man aldrig varvar över 4500 varv.

Upp till det varvtal där jag vanligtvis tror att motorerna skall gå i bitar uppträdde MV:n snällt och var lättkontrollerad. När motorn kom över 5000 varv vakanade den till liv och började göra själ för namnet Brutale, detta trots att jag valde körprogrammet normal.. Vid Söderåsens Nationalpark stannade vi till och jag bytte maskin med Ronny. Nu fick jag möjlighet att jämföra med Kawasaki Z 800 som på många sätt är en liknande hoj. Det första som slog mig var att jag satt bättre på Kawan. Den var också betydligt lydigare än MV Agustan även om den hade nog så bra klipp i motorn.

Kawasaki Z800

Bromsarna kändes följsammare och den hade ett helt underbart chassi. Minsta lilla rörelse i höften gick direkt mer i hjulen. Man blev fort kompis med Kawasakin och man kände hur det började att växa ut horn i pannan. Efter ytterligare en stund var det dags att byta hoj igen och nu lämnade jag över Z800:an till Patrik och fick nu grensla storebror Kawasaki Z1000.

Kawasaki Z1000

Nu blev man touringsugen. Körställningen var lite mer upprätt och kåporna var fin-fina. Man åkte nästan helt utan fartvind. Snabbt insåg man att detta var en sport-tourer med stor potential. Fantastiskt lättkörd samtidigt som man satt vilsamt. Hojen var lydig och följsam. den svara bra på gaspådrag och skötte sig helt utan överraskningar. På den skulle jag kunna sträckköra från Malmö till Sundsvall konstaterade jag när vi rullade in på flygfältet igen. MV:n byttes ut mot en Suzuki DL1000 V-strom som är en äventyrsmaskin man tagit fram för att försöka ge BMW GS  en match. Sedan gav vi oss ut på en runda upp runt söderåsens nationalpark.

Vädret var fint naturen var vacker och mc-vägarna underbara. Det var så härligt att Patrik som körde först "råkade köra lite fel" så att det blev en extra lång runda på de fina vägarna. Suzukin var en besvikelse kåpglaset passade mig inte alls det blev så mycket turbulens bakom rutan vilket genererade oljud i hjälmen så att jag nästan inte hörde vad jag tänkte. Som sig bör var den däremot ganska lättmanövrerad när man stod upp på fotpinnarna och körde. Man blev lite sugen på att strunta i vägen och ge sig ut i terängen istället. Vill man ha en äventyrshoj så tycker jag att en gammal Honda Africka Twin är bättre att köra även om den har lite rykte om sig att vara lite trött. Dessutom kan man ju köpa tre begagnade Hondor istället för en ny V-strom.

Tillbaka på Ljungbyhed med det där löjliga leendet jag får efter trevliga upplevelser försökte jag summera känslan av de hojar jag nyss kört. Tänker jag med hjärtat så är givetvis MV Agusta Brutale dagens vinnare. Fick man lite fler mil på den så skulle man antagligen lära sig att älska den och man skulle hamna i någon slags beroendeställning. Misstänker att den skulle vara brutalt beroendeframkallande.

Jag har alltid varit lite extra svag för fackverksramar.

Z800 Blev man kompis med direkt och det var nästan så jag tänkte be att få byta rakt över med min Road King. En Z1000 hade jag gärna haft i garaget att ta fram när det var dags för långfärd, men det är ingen hoj jag skulle haft ifall jag bara skulle ha en. Den blev idag korad till Motorcyklarnas Volvo V70 Fyller sin funktion på alla sätt och vis men den sticker inte ut på något sätt. Suzukin fick ställa sig i skamvrån på grund av vindrutan och turbulensen trots ett trevligt chassi och fin motorgång. När jag sagt tack och hej till Ronny och Patrik var det inte helt utan rädsla jag gränslade min gamla H-D. Skulle den kännas trött som en gammal traktor nu när jag kört flera potenta sportmaskiner? Dessbättre gjorde den inte det vridmomentet i en stor långslagig V-Twin motor är svårslaget. Bottendraget från låga varv är brutalt, ungefär som på en traktor. Ha en trevlig dag!

Rallypremiär under sommarliknande former

Igår åkte jag och hustrun SKMC:s Nils Holgersson Rallyt. Skåne visade sig från sin allra bästa sida och vi kund njuta både av hojåkning, väder och trevliga vägar Det blev sammantaget en runda på strax över 20 mil.

Vid åtta snåret var det dags att kliva upp ur lopplådan för att få i sig lite frukost för att sedan hoppa i hojkläderna och rulla ut motorcyklarna ut garaget. Hustruns Softail var som vanligt lite kinkig att starta. Den är alltid det när den stått ett par dagar. Efter att den fått tugga en stund på startmotorn hostade den igång. Harleys Evo motorer har sina egenheter men lär man sig bara att handskas med dem så är det evighetsmaskiner i alla fall så länge man inte faller ner i trimträsket och börjar mixtra med kompression och slaglängd.

Nog om detta. efter avslutad frukost och tankning bar det iväg kortaste och snabbaste vägen till Ekeröds-rasten där starten var belägen. Det var en tur på ca sju mil. Det mesta på motorväg vilket kanske inte är den charmigaste typen av mc-väg. Framme vid starten som är belägen vid E22 mellan Höör och Tollarp träffade Göra och Kristina som är gamla hojbekanta. Efter att vi checkat in och besvarat de första frågorna på rallyt var det dags att rulla iväg. Du kör först jag kan inte läsa sa Göran.

Nu är han förvisso ingen analfabet men läsglasögon och hojåkning kanske inte är den perfekta kombinationen, Jag som har progressiva brillor fick bli Road Captain för vår lilla grupp. Rallyt körs efter en Roadmap där det finns hänvisningar om vart man skall åka. Det hela började med att jag körde fel  redan 300 meter från start. Pinsamt när man skall vara den som skall hitta. Vi vände och kom iväg på rätt väg. Turen slingrade sig på fina små Skånska vägar. Som mc-landskap är Skåne fantastiskt vi ha massor med småvägar och nästan alla är asfalterade. En stor bonus för dagen var att man fick ge sig ut i landskapet när det är som allra vackrast. Vitsipporna stod i full blom och bokarna harde pricis spruckit upp och är sådär skirt gröna som man annars nästan bara ser på akvarell målningar.

Vid första kontrollen skulle man förutom att svara på frågor försöka kasta frizzbee så att de kandade i en murarhink. Här kammade jag noll. Nästa kontroll gick det lite nättre där skulle man släppa kulor genom ett sugrör så att de landade i en burk. Här fick jag i alla fall två av fem att stanna kvar.Vid tredje kontrollen skulle man snurra upp en mutter på en bult för att komma så när a 5 cm som möjligt. Konstaterade att mitt ögonmått är hyggligt och fick resultatet 51,5mm men fick se mig slagen av hustrun som kom mitt i prick.

På slutstationen skulle man kasta ärtpåsar i en hink. Jag måste ha missupfattat det hela och trott att man skulle landa utanför så jag fick noll poäng. Vi lämnade in våra tipsfrågor och köpte vars en hamburgare. Göran och kristina som hade annat för sig körde hem. Lotta tyckte vi skulle gör det samma och vi rullade också iväg innan prisutdelningen. Väl hemma pep det till i Lottas telefon. Anders en kamrat och en av medlemmarna i SKMC sms:ade och skrev till Lotta. Synd att ni inte var kvar du kom på 7:e plats och det var fina priser.

Jag tänker inte berätta vad det var skrev han. Då får jag försöka ta det som en man sa hon. Gå och gråta mig till sömns. Vad det var för pris hon missade kanske vi inte kan bringa någon klarhet i och varför gråta över spilld mjölk som man brukar säga. Ha en trevlig dag.