lördag 17 augusti 2013

Vem har tolkningsföreträde i hojvärlden

Att få fram sin mening eller sitt budskap är inte alltid så lätt. Man funderar och försöker att uttrycka sig men resultatet blir inte alltid vad man tänkt sig.

Den 6:;e Augusti skrev jag ett inlägg med med titeln när solen lyser försvinner vettet. Inlägget handlade om varför det är bra att använda skyddskläder när man kör motorcykel. Detta har blivit ett av mina mest lästa blogginlägg sedan starten med nästan 4000 sidvisningar. Detta inlägg där jag försökte påvisa nyttan eller vikten av att använda den skyddsutrustning som finns tillgänglig har lett till att det skapats en tråd som utvecklats nästan till en "hat-tråd" mot mig på ett forum för folk som kör sporthoj. Där påstås det att jag inte kan njuta och ha roligt när jag kör motorcykel och att 70% av det jag skriver skulle vara negativt om hojåkning. Man påstår vidare att jag skulle vara fixerad av olyckor och skador.

Jag känner inte alls igen mig i den beskrivningen. Givet vis tycker jag att det är viktigt att vara riskmedveten och visst tycker jag att man skall arbeta för att motverka extrembeteende i trafiken. Antagligen är det så att någon eller några hojåkare känt sig träffade och då väljer att kasta skit på mig för att försvara sitt eget beteende. Jag vill härmed klar göra att jag gillar alla typer av motorcyklar och motorcyklister. I min värld spelar det ingen roll ifall du väljer att köra sporthoj, super motard, custom, streetfighter mm. Det viktigaste är "att du åker "inte "vad du åker". Jag är på inget sätt negativ till vare sig motorcyklar eller motorcykelåkning. Att jag sedan tycker att det är viktigt med trafiksäkerhet och att ha ett gott uppträdande i trafiken är en åsikt jag står för. Dessa åsikter är inget som på något vis hindrar mig eller någon annan att fina glädje i motorcykelåkningen.

Ha en underbar lördag och kör med insidan.

fredag 16 augusti 2013

Att parkera en MC är inte det lättaste

Under flera års tid har mc-parkering debatterats flitigt i media. Många av diskussionerna har lett till att SKL ( Sveriges kommuner och landsting ) kommit med påbud och förslag men inga av dessa har fått riktigt gehör ute i kommunerna. 

SMC har under lång tid drivit parkeringsfrågan för att det på något sätt skall bli enhetligt över hela landet. I olika kommuner har man vitt skilda förhållningssätt till regler för mc-parkering. Som motorcyklist kan det dessutom vara mycket svårt att få reda på vad som gäller när du kommer till en ny stad.
Är det skyltat såhär är det fritt fram att ställa ifrån sig hojen

Finns det parkeringsplatser avsedda för motorcykel så är det inga problem. Här kan du stå och oftast helt avgiftsfritt. Så är det till exempel i Malmö, där finns det dessutom mc parkeringar på flera ställen i staden. Skulle det inte finnas mc-platser blir det genast klurigare. I en del kommuner är det helt OK att ställa sig på en bilplats utan att betala. I grannkommunen skall du erlägga parkeringsavgift och sätta fast biljetten på hojen och i nästa kommun är det inte tillåtet att över huvud taget parkera en mc på en bilplats även om du betalar avgift. Tycker du att det verkar krångligt?
Här är det också klart och tydligt vad som gäller.

Börjar vi sedan titta på vilka regler som gäller hos olika privata parkeringsbolag så blir det ännu rörigare. Här kan det skilja mellan olika bolag i samma komun. Tur att man har en smartphone så man kan googla innan man skall parkera hos ett privat parkeringsbolag. På de ställen där det krävs att du köper P-biljett så är det du som har parkerat som är ansvarig för att parkeringsbiljetten sitter kvar på motorcykeln under hela parkeringstiden. Ingen lätt uppgift ifall man tänkt att lämna hojen en stund för att gå ett ärende. Qpark tipsar om att skriva hojens reg-nr på biljetten så att ingen annan skall kunna sno den. Det kanske hjälper men det hjälper ju inte ifall någon idiot tar lappen och slänger den.  Det lär finnas parkeringsbiljettfickor att köpa som kan monteras på hojen. Dessa verkar inte ha fått någon större spridning, jag har aldrig sett någon.
Just här blir man ju lite konfunderad. Var och hur fäster man ett handikappsparkeringstillstånd på sin motorcykel?

Hur gör man när man kommer till en ny stad och inte hittar någon mc-parkering? Man frågar polisen, dom skall kunna ge svar på vad som gäller. För två somrar sedan knallade jag in på Polisstationen i Nyköping för att fråga vad som gällde angående mc-parkering. Polisen bakom disken visste inte men hon ringde till trafikpolisen. En konstapel kom ner och berättade att det inte fanns några klara regler.
- Du kan inte stå på bilplatserna sa han. Det finns inga platser för motorcyklar tillade han.  Han funderade en stund sedan sa han.
- Du får ställa dig vid cykelställen. Se bara till att inte hindra trafiken.
- Kan jag referera till dig om det skulle bli något strul frågade jag.
- Visst sa han och så fick jag hans namn. Nu blev det inga p-böter eller tjafsande med p-vakter, men man vet inte när man ger sig in i motorcyklarnas parkeringsdjungel. SMC jobbar oförtrutet vidare att försöka få SKL till ett beslut om gemensamma regler så att man vet vad som gäller när man kommer till en ny stad. Tills dess får vi leta gratisparkeringar eller särskilda mc-parkeringar och hittar vi inte det får vi fråga polisen. För att röra till det ytterligare innan jag slutar för idag vill jag dela med mig av följande lilla upplysning. Ifall du parkerar två hojar i en parkeringsruta för bilar där du skall betala avgift så skall båda motorcyklarna ha parkeringsbiljett trots att dom bara tar upp en parkeringsruta. Idiotiskt!

Ha en trevlig fredag. Kommentera gärna med vad som gäller i din stad så kan vi dela med oss av lite kunskap och erfarenheter. Tycker du om att läsa min blogg så gå in på min facebooksida I Huvudet på Hojåkaren och klicka på "Gilla" knappen så får du alla mina uppdateringar direkt i nyhetsflödet på din facebooksida.

torsdag 15 augusti 2013

Hur brett ska däcket vara

I förrgår blev jag uppringd av en kompis som undrade. Hur brett däck kan man få på bak på en Road King. Varför undrar du det ställde jag som motfråga.

- Jo sa han min fru har ett 160 däck bak på sin Dragstar och det ser mycket fetare ut än 130 däcket på min Road King.
- Ett 140 är max vad du kan få på utan modifikationer. Slipar du av lite på bromsoket och skaffar en smalare beltrem kanske du kan få på ett 150 däck. Är det bara för utseendet du vill ha ett bredare däck undrade jag?

- Hojen skulle bli jävligt mycket tuffare med ett bredare däck.
- Det märks ju knappt, du har ju stora packväskor så de är ju bara rakt bakifrån det syns att du har ett smalt däck. Kan du inte skaffa en stänklapp istället så behöver du inte visa att du har ett smalt bakdäck om du upplever det som ett problem fortsatte jag.
- Jo javisst det skulle man kunna men det skulle vara tuffare med ett bredare däck upprepade kamraten ännu en gång.
- Vill du att hojen skall bli mer svårkörd?
- Vadå det blir väl ingen skillnad?
- Inte så länge du kör rakt fram sa jag men när det svänger kommer det att bli jobbigare att lägga ner hojen med ett bredare däck särskilt på en så tung hoj som en Road King. Jag hade ett 140 däck bak på min Road King tidigare. Det gick i och för sig bra att köra med 140 däck också men senast jag bytte gick jag tillbaka till 130 som Harley rekommenderar och vilken skillnad de blev sa jag.
- Vadå skillnad.
- Hojen gick från att vara lite som att brottas med en elefant till att bli lätt som en balettdansös.
- Man kanske ska hålla sig till 130 däck i alla fall då sa kompisen lite trumpen.
- Gör det, i alla fall om du inte är jävligt förtjust i elefantbrottning.

Annars kan du ju alltid köpa dig en Dragstar,det är en bra motorcykel och den har som du redan vet ett 160 däck bak.
- Nä det får nog bli ett 130 däck till Road Kingen vilken sort skall man ha?

- Avon Cobra sa jag i alla fall om du gillar att ha med balettdansöser att göra. Ledsen ifall jag gjorde dig besviken.
- Ingen fara, tack för rådet vi hörs sa han och la på luren.

onsdag 14 augusti 2013

När spriten går in går vettet ut.

Trafikverket visar via sin statistik att antalet berusade eller påverkade förare ökar. Ökningen från förra året är förvånansvärt stor. Fler än någonsin verkar kunna tänka sig att köra berusade.

Vad är det som händer ute på våra vägar? Det verkar vara en stor attitydförändring på gång när det gäller trafik och droger. Enligt en rapport från trafikverket så har antalet personer som blivit tagna för rattfylleri eller för att ha kört påverkade av narkotika ökat kraftigt. Under första halvåret 2012 återkallades 223 körkort på grund av att man fastnat i kontroller för rattonykterhet eller annan drogpåverkan. Under motsvarande halvår 2013 återkallades 746 körkort efter kontroll. Det blir en ökning av indragna körkort på grund av onykterhet med ca 250%. Hur kan det komma sig att det ökar Även ifall trafikpolisen har fått effektivare metoder och bättre utrustning så kan det inte var hela förklaringen. Något har hänt. Fler människor väljer att ta bilen eller motorcykeln då de druckit alkohol eller tänt på. Jag vet inte hur man skall göra för att komma till rätta med problemet.
Bild lånad av folkbladet

Det jag däremot vet är att fler berusade förare i trafiken äventyrar min och mina medtrafikanters säkerhet. Redan 2008 räknade man med att det fanns 20 000 onyktra förare i trafiken varje dag. Håller statistiken skulle det innebära att vi idag har minst det dubbla. Mer än 40 000 berusade förare i trafiken målar inte upp någon bra eller trevlig bild av trafikmiljön år 2013. Någon påstod att man möter en berusad förare lika ofta som man möter en taxi. Tanken är otäck och något måste göras. Skall vi ändra på attityden måste vi börja prata om problemet.
Bild lånad av NTF

Se till att vänner som druckit inte sätter sig i bilen och kör hem. Att inte tacka ja till skjuts av berusade förare och upplysa om varför. Att ta upp telefonen och ringa till polisen och anmäla den som kör berusad är inte okamratligt det är att vara en god och ansvarsfull medborgare och medtrafikant. Jag vill inte lägga några moraliska aspekter på att dricka alkohol. Personligen gillar jag att dricka ett par öl eller några glas vin eller ta en whisky ibland. Vad man däremot inte skall göra är att blanda ihop bil eller mc körning och alkohol. Du riskerar inte bara ditt eget liv utan även dina medtrafikanters.

Gasa lugnt och kör nykter

tisdag 13 augusti 2013

Bilisterna måste börja titta efter

Motorcyklister syns om man tittar efter dem. Om man som bilist inte tittar efter motorcyklar kommer man inte heller att se några.

Den 4 Juli publicerade SVT en artikel på sin hemsida där de fastslog att: Bilister orsakar mc-olyckor. Enligt statistik från försäkringsbolaget IF är det i nio av tio kollisioner mellan bil och motorcykel bilistens fel. 9-1 till bilisterna således. Om nu IF.s statistik stämmer och det är så att bilisterna är orsaken till 90% av olyckorna är det märkligt att det talas så tyst om detta.


Nästan alltid när det diskuteras mc-olyckor talas det om hojåkarnas extrembeteende och att motorycklister kör för fort. Det talas om bättre riskutbildningar och hårdare krav på de som skall ta mc-kort. Det jag undrar över hur man från trafikverket och transportstyrelsen tror att mer utbildning och hårdare krav på de som tar mc-kort skall kunna leda till att bilisterna blir mer uppmärksamma? Här gör man enligt min mening ett tankefel. Som jag skrivit flera gånger tidigare hjälper det inte med varselvästar eller ens om alla motorcyklister hade haft en orange saftblandare uppe på hjälmen så länge inte bilisterna tittar efter motorcyklar.
bild lånad av Aftonbladet

Det är hög tid att börja ställa krav på bilförarna när det gäller deras uppmärksamhet på medtrafikanter. Kör man bil måste man vara medveten om att man delar vägen eller trafikmiljön om man så vill med andra trafikanter inte bara med andra bilister. På något vis måste transportstyrelse, trafikverket, trafikpolisen, NTF, försäkringsbolagen, SMC, motormännen med flera hjälpa till att få Sveriges bilister att inse att det finns motorcyklar ute på vägarna.

Skulle landets bilförare bli lika uppmärksamma som landets motorcyklister så skulle antalet kollisioner mellan bilar och mc teoretiskt sett minska med 80% och det vore ett rejält kliv närmre de så kallade nollvisionen.

Länk till SVT:s artikel 

Ha en fantastisk tisdag och kör inte fortare än din skyddsängel kan flyga

måndag 12 augusti 2013

Back in the saddle again

Dagens rubrik är titeln på en gammal countrylåt med Gene Autry som målar en romatiserad bild av att sitta i sadeln och rida ut över vidderna.

Lite så kändes det idag när jag rullade ut Road Kingen ur garaget efter fyra veckors PMS (parked motorcycle syndrom) Jag larmade av och tryckte på startknappen.V-twin motorn tuffade igång lika snällt som vanligt och jag kunde köra upp ur garaget. Fruns softtail var som vanligt lite tjurig men hennes EVO snurra dunkade igång efter att startmotorn fått tugga en stund.

På med skinnkläderna och iväg till macken för att fylla på soppa. Sedan gick färden vidare mot svedala och ut på söderslätt. Vid Skivarp svängde vi av norr ut mot Skurup och sedan vidare mot Veberöd.
Brodda herrgård ligger vackert utmed vägen strax innan man kommer fram till Svaneholms slott

Vi svängde av mot Svaneholm och efter Brodda vek vi av norr ut igen mot Häckeberga.
Häckeberga ligger vid några av Skånes bästa mc-vägar. Kurvigt och kuperat precis som man vill ha det

Vi körde vidare mot Genarp och sedan väster ut mot Esarp. Från Esarp tog vi oss på småvägar ner till Staffanstorp och sedan till Sallerup innan vi så småningom tog oss igenom Malmö hem till Limhamn igen. Det blev en härlig om än lite blåsig tur. Trippmätaren stannade på 12 mil. Det kändes skönt att äntligen få några mil i sadeln igen. Idag börjar jobbet igen så hojåkning får bli en kvälls och helgsyssla. Det är fortfarande mycket kvar av säsongen så jag hoppas och räknar med att det skall bli en hel del mil till på mätaren innan denna säsongen gått till ända. Det känns alltid lite vemodigt när semestern är slut och det är dags att gå tillbaka in i den vanliga lunken. Att det blev lite hojåkning igår gör att det känns lättare att köra till jobbet idag.

Ha en bra och trevlig måndag även om du liksom jag har det tvivelaktiga nöjet att börja jobba igen efter en skön och vilsam semester.

söndag 11 augusti 2013

Hojåkare föregår med gott exempel

I media framställs ofta motorcyklister som vettvillingar och fartdårar. Denna mediabild stämmer dåligt överens med verkligheten. Visst finns det dom som åker fort och visst finns det motorcyklister som har det vi kallar extrembeteende. Dessbättre är dessa i minoritet.

Igår hade jag det tvivelaktiga nöjet att köra bil från Nyköping till Malmö. Kör jag bil väljer jag andra vägar än när jag kör motorcykel. Jag valde att åka E4 till Helsingborg och sedan E6 ner till Malmö och Limhamn. En tur på 52 mil. Igår var det ganska mycket motorcyklar ute även på motorvägen. Vi är som sagt olika. Jag försöker undvika motorväg när jag kör hoj medan jag har kompisar som har motorväg som förstahandsval.
Bild lånad av Sveriges radio

Smaken är som sagt olika. Med undantag för några rejäla regnskurar så var det fint hojväder. Jag håller oftast hastigheten när jag kör bil. Ut på motorvägen och i med farthållaren. Det är bra både för bensinförbrukningen och plånboken. Bilen drar mindre med soppa och man slipper fortkörningsböter. Vi mötte ganska många hojar påväg norr ut och vi körde om ett antal motorcyklister på väg söder ut. Under dessa 52 mil mellan Nyköping och Limhamn blev vi bara vid ett tillfälle omkörd av en motorcykel. En röd Suzuki sportmaskin som körde förbi och höll kanske 130.










Det jag ville komma fram till är att Sveriges motorcyklister är ansvarsfulla trafikanter som följer de trafikregler vi har och framför allt håller hastighetsbegränsningarna. Jag har kanske varken statistiska eller vetenskapliga belägg för mina slutsatser men jag vill ändå påstå följande. Trafikmoralen är högre hos motorcyklisterna än hos bilisterna när det gäller att hålla hatighetsbegränsningarna på motorväg.

Ha en bra söndag och ta gärna en hojtur så att du tänker klara tankar och får renat din själ inför den kommande veckan. Själv har jag det tvivelaktiga nöjet att börja jobba på måndag.