Att välja hoj är inte det lättaste

Att drömma och fundera hör liksom till livet som motorcyklist. Vi drömmer och funderar över vilken hoj man skulle vilja ha. Idealet vore givet vis att kunna ha minst en hoj av varje typ så man kunde välja motorcykel efter humör och väg. Tyvärr är ju inte verkligheten sådan för oss vanliga löneslavar. Motorcykel blir då något som måste väljas med omsorg.

Hur väljer man då motorcykel? Vad skall man tänka på och vad är det som styr valet? Först och främst är det ju en fråga om ekonomi. Vad kostar hojen i inköp? Vad kostar försäkringen? Vad kostar det att serva den? Ryms detta inom din ekonomi så är det OK så långt. Finansiering är en sak, körglädje och hanterbarhet är något helt annat. 

Här i Sverige så verkar det som om ”cubic is king” är det allenarådande. ofta får man höra uttalanden som. ”Jag skulle aldrig köra en hoj under 1000 kubik” Det är inte så att en hoj med större slagvolym per automatik är roligare att köra. Allt handlar om att känna efter. Skall man köpa motorcykel skall man prova många olika både fabrikat modeller och storlekar. Det kanske visar sig att den hoj man först tänkte köpa inte alls är lika kul att köra som någon helt otippad maskin. 

Det kanske inte är den där supersport maskinen som du drömt om som är den som ger dig mest körglädje. Du kanske åker ännu bättre på 600cc super-motard eller ett 1800cc touring lokomotiv. Det gäller att testa med öppna sinnen. Åker kompisarna sport-maskin kanske det inte är jättekul och komma på en custom men med en super-motard eller en  sport tourer blir du inte ifrånåkt. När det gäller att välja hoj handlar det mycket om känsla, hur man upplever motorcykeln. Det viktigaste är att du sitter bra och att den känns bekväm att köra. Visst man kan justera en del med andra sadlar risers och styren. Dessa förändringar är endast marginella känns det inte hyggligt från början går det knappast att fixa till så att det blir en favorithoj. 

Som sagt du skall inte välja hoj enbart med ögonen, du måste använda alla sinnen. När sedan dina sinnen är i fas med din ekonomi är det bara att slå till. Då har du gjort en hojaffär som du antagligen kommer att vara nöjd med mycket länge.

Hur många motorcyklar kan man ha då? Det undrar kanske någon. Svaret på den frågan är alltid ”bara en till” Ha en trevlig lördag och Gasa Lugnt.

Det borde vara betydligt fler som är medlemmar i SMC

I Sverige finns ca 400 000 registrerade motorcyklar och någon stans mellan 300 000 och 350 000 invånare som har mc-körkort. SMC  "Sveriges motorcyklister" har endast 65 000 medlemmar. En i mitt tycke märkligt låg siffra.

Med dessa siffror kan man räkna ut att ungefär var sjätte motorcyklist är medlem i SMC. Varför inte fler undrar jag. Visst jag känner till allt det där med frihetstänket och sköt dig själv mentaliteten i hojvärlden. Samtidigt vet jag också att hojåkare i allmänhet inte är dumma i huvudet utan ofta tänkande förnuftiga människor. Som trafikanter kommer vi som kör motorcykel ofta i kläm.

Det är sällan det tas hänsyn till oss när det gäller vare sig trafikplanering eller säkerhetstänkande. Det pratas med vackra ord från Regering, Trafikverket och transportstyrelsen om den så kallade nollvisionen. Det är ur hojåkarperspektiv vackra ord som ur vår synvinkel sällan blir något annat än luftslott. I den heliga besparingens namn gör man undermåliga reparationsarbeten av vårt hårt slitna vägnät.

Hårt pressade av att alla enheter skall bära sina egna kostnader då man bolagiserat större delen av den infrastruktur vi kallar vägnätet. Om det nu är så att man konkurrensutsätter vägunderhållet och låter entreprenaden gå till den som vill ha minst betalt så blir det som alltid man får vad man betalar för. De statliga pengarna du och jag har varit med och betalat i form av skatter som sedan betalas ut till den som vill ha minst betalt för att sköta våra vägar skall förutom själva underhållet även betalas ut som vinst till de som driver bolagen. Är det då så konstigt att många vägar i vårt avlånga land är näst intill livsfarliga för oss som kör motorcykel?

Snart är det val men tyvärr så tror ja inte att ett regeringsskifte kommer att innebära någon större skillnad för oss som kör motorcykel. Skall vi kunna skapa förändring så måste det ske andra vägar än via valsedeln. Det är här SMC kommer in i bilden. Det är vår största chans att kunna påverka i rätt riktning. Det är den enda organisationen som kan påverka politiker och tjänstemän i en för oss positiv riktning. Ju större SMC blir som organisation ju större möjlighet har vi att skapa en bättre trafikmiljö och drägliga villkor för oss som gillar att köra motorcykel.

Är du inte medlem så är det dags att gå med nu. Ifall vi leker med tanken att två av tre motorcyklister vore medlemmar i SMC så skulle vi istället vara ca kvarts miljon medlemmar  vilket skulle motsvara ca 3% av landets befolkning. En tillräckligt stor grupp av människor med ett gemensamt särintresse som inte går att ignorera. Är du inte medlem så är det dags att bli det nu. Är du medlem värva dina hojkompisar. Ju fler vi blir ju större bli SMC:s möjlighet att ta tillvara våra intressen.

All information du behöver veta hittar du på länken här. Bli medlem i SMC

Ha en underbar helg. Vi håller tummarna för att det blir hojväder. Än finns det många vägar att åka och platser att besöka. Gasa lugnt.

Ja men hur jävla nördig kan man bli?

När det gäller motorcyklar och motorcykelnördar så håller jag Harry "professorn" Lundberger som nummer ett. Det han inte visste om gamla motorcyklar, mc-teknik och bränsleblandningar var inte värt att veta. Han var kung på detta område och en stor personlighet i racing och veterankretsar.

Blir du nyfiken på professorns så kan du läsa om honom i ett gammalt blogginlägg det hittar du på denna länken http://magnusjson.blogspot.se/2013/02/harry-professorn-lundberger.html
I tät följd efter professorn kommer min vän, kamrat och mekaniska "guru" Micke som driver Harley-verkstan LMD Cycles i Vollsjö.

Jag misstänker att han läst manualer och verkstadshandböcker som kvällslitteratur de senaste 25 åren och han har inte glömt något han läst. Digniteten av hans kunskap ligger på nivån. Säg mig ditt ramnummer så vet jag allt om din hoj. Denna näst intill savantfömåga har många gånger storligen imponerat på mig. Nu ter det sig tyvärr inte bättre än att jag håller på att kvala in på en tredjeplats när det gäller värdelöst vetande i motorcykel trivia.

Det är bara att erkänna och ta emot hånleenden och gapskratt. Jag har gått och blivit en nörd. Det har liksom smugit sig på utan att jag medvetet pluggat eller försökt lära mig denna nyförvärvade kunskap. Kanske är det så att bloggandet gjort mig hypermottaglig för allt som har med motorcyklar att göra. För ett par veckor sedan var jag nere på hamnen i Nyköping för att kolla in fordonen på veteranträffen som är där varje onsdagskväll under sommarhalvåret. Längs cykelbanan stod ett hundratal motorcyklar parkerade. Det hör liksom till att när jag går på veteranträff i hamnen måste jag också ta en sväng längs cykelbanan och titta på alla motorcyklar som parkerat där. Det var då och där det hände. När jag gått en bit längs raden av parkerade hojar, kom jag på mig själv med att tänka.

Det var inte själva tänkandet som förvånade mig för tänker det gör jag ofta. Det var vad jag tänkte som nästan skrämde mig. Jag liksom hörde mig själv tänka Dunlop, Metzler, Continental, Avon, Avon, Dunlop, Pirelli,.......... Sådär höll det, jag hade regisrerat märket hojarnas framdäck när jag gick längs parkeringen. Inte genom att läsa på däcksidorna utan genom att titta på mönstren. För helvete, vad håller jag på med tänkte jag. Hur jävla nördig kan man bli.

Västerås tar ett steg i rätt riktning

Västerås har av SMC Sveriges Motorcyklister tilldelats priset rätt tänkt. Västerås får priser för att de är pionjärer när det gäller att planera trafikmiljön för alla trafikanter. Hatten av och vi bugar och bockar för "Gurkstan"

Västerås har som första och enda kommun medvetet tagit hänsyn till och inkluderat motorcyklar och motorcyklister i sin trafikplan. Västerås har tagit hänsyn till att det finns motorcyklar på stadens gator när man planerat parkeringar och tagit beslut som rör trafiksäkerheten.

De finurliga i detta var att Västerås valde att använda SMC som remissinstans och sedan tog hänsyn till vad SMC svarade. På grund av detta Delar SMC ut priset till Västerås idag. Förutom parkering och allmän trafiksäkerhet har Västerås även tittat på hur man för motorcyklisterna på smidigast sätt skall lösa lagning och omläggning av vägbeläggning.

Man har även tittat över utformning av skyltning och utformningen av trafikmiljön vilket även inkluderar mc-parkeringar. Jag gratulerar Västerås till priset och håller tummarna för att fler kommuner kommer att följa Västerås goda exempel. För visst är det så att varje kommun som månar om sina medborgare också vill vara en stad som är vänlig mot motorcyklister.

Blir du nyfiken och vill läsa mer så klicka på länken till SMC här

Tänk på att det är val i höst och kanske är viktigt att fundera över på vem man skall lägga sin röst. Ur hojåkarperspektiv kanske inte de politiska partier som förespråkar populistiska quick-fix som är det lämpligaste partierna att lägga sin röst på. I alla fall om man på sikt skall få en bättre trafikmiljö där man månar om alla medtrafikanter.

Kom att tänka på en sak till. Brukar du följa min blogg och tycker om att läsa det jag skriver. Surfa gärna in på min Facebooksida och klicka på "gilla" knappen så får du alla mina bloggupdateringar direkt i ditt facebookflöde. Smidigt va?  ;-)

I Huvudet på Hojåkarens Facebooksida

Ett litet tillägg. Det finns ett litet klipp om detta på Tvärsnytt SVT Play. 3 min 20 sekunder in i nyhetssändningen. Klicka på länken

http://www.svtplay.se/video/2254762/tvarsnytt/19-8-18-10

Trafikverket visar än en gång att snålheten bedrar visheten.

Det verkar som om landets motorcyklister inte längre får plats i Trafikverkets så kallade nollvision. Många av de reparationer och "förbättringar" som görs längs landets vägar fixas inte till med tanke på att vi även har motorcyklar på vägarna.

Det är som om motorcyklarna medvetet glöms bort så fort det handlar om vägstatus. Längs många av våra vägar står vajerräcken i mittsträngar och sidor som ett bevis på att motorcyklisterna inte är värda samma skydd som övriga trafikanter. Då undrar man givet vis vart nollvisionen tog vägen i alla fall för motorcyklisternas vidkommande.

Under den varma sommaren har jag och många aav mina hojkamrater råkat ut för blödande asfalt. Tyvärr är det inte så att halkan försvinner så fort vägtemperaturen gått ner. Blödningen kan ändra asfaltens struktur med sämre friktion som följd. Således kan man enkelt konstatera att dålig asfalt knappast går hand i hand med nollvisionen.

Blödande asfalt och vajerräcken. Inget drömsenario för en hojåkare

För några dagar sedan var det en motorcyklist som åkte omkull i Husqvarna efter att fått sladd på en till synes vanlig asfaltväg. Några allerta hojåkare åkte dit för att se hur det förhöll sig med asfalten och friktionen. Titta på bifogade youtube klipp. Såsom motorcyklisten kanar omkring på sina dojor skulle man kunna tro att detta är ishalka på vintern men det är inspelat i mitten av Augusti.

Kolla länken här Friktionsdemonstration

Jag tycker det är sorgligt att se hur dåligt våra vägar har förvaltats de senaste åren. Det känns som om det började gå utför i samband med att vägverket bolagiserades och konkurrensutsattes. Kanske är det så att vägunderhållet har blivit billigare sedan dess men detta har tydligen skett på bekostnad av kvalitén. Märkligt att Trafikverket inte insett att snålheten alltid bedrar visheten

En liten rättelse eller tillägg:
Hela skulden skall i detta fallet inte läggas på Trafikverket då vägen i videoklippet ovan sköts om av Jönköpings kommun. Således bör Jönköpings kommunledning dra på sig skämsmössan också. Vi kan således konstatera att inte bara trafikverket slarvar med vägunderhållet utan detta verkar också gälla många av landets kommuner.

//magnus

Att ta till när regnet faller ner

Igår slog höstrusket till i sydvästra Skåne. Det regnade nästan hela dagen och jag hade faktiskt ingen större lust att blöta ner vare sig mig eller någon av motorcyklarna. Ibland är regnkörning däremot oundvikligt. Inte det behagligaste åkvädret men det funkar med rätt grejer.

Om du inte åker runt i ett Gortex ställ så har du säkert ett regnställ med dig i alla fall om du är på långtur. Det är bra att dra på sig när det kommer en skur, då slipper man bli blöt och frysa. Men, för som vanligt finns det givet vis ett men. Detta men gäller oavsett om du åker i Gortex kläder eller om du har ett separat regnställ du kränger på dig när de mörka molnen tornar upp sig. Det handlar om händer och fötter.

Där täcker ju inte regnstället och man blir snabbt både blöt och kall om både händer och fötter. Fryser man om händerna är man ingen bra mc-förare.Visst det finns handskar och mc-stövlar med Gortex membran men har man inte det så blir man oundvikligen snabbt både blöt och kall. Dessbättre finns det ingen anledning till vare sig oro eller panik. Det går att lösa med både billiga och enkla medel. Tillsammans med ditt regnställ skall du packa ner två systembolagspåsar i plast och ett par vinyl eller kirurghandskar.

Ta systembolagspåsen utanpå strumporna och stick ner fot, strumpa och påse i stövlarna på händerna tar du på dig kirurghandskarna innan du drar på dig dina mc-handskar.

Visst både handskar och stövlar blir blöta men händer och fötter håller sig torra och du slipper att frysa. Jag vet att det finns regnöverdrag både till stövlar och handskar och det funkar säkert, det är bara de att jag tycker att dessa ofta är lite klumpiga och försämrar möjligheten att hantera hojen. Det är såklart min subjektiva uppfattning och gillar du att använda dylika tingestar så fortsätt med det. När det ändå handlar om regn så är det en sak jag funderat över många gånger. I hojannonser ser man ibland att det står: Aldrig körd i regn. Ett i mina ögon märkligt försäljningsargument. Tål inte hojen vatten och hur gör man i så fall när det är dags att tvätta. Väder har vi alltid och regn är också väder även om det inte är lika trivsamt att åka i som en lagom varm sommardag.

Är du sugen på en stunds förströelse rekommenderas expressens bildtest om berömd filmmotorcyklar.  Klicka här för att komma till expressen  Hur det gick för mig? Jo jag hade alla rätt.

Döm inte andra motorcyklister på förhand

Som motorcyklist tycker man sig vara frihetsälskande och öppen i sinnet. Vi tycker oss ofta vara mer frisinnade och vidare i tanken än många andra. Så är det kanske men det finns som sagt alltid ett men.

Det jag talar om i dag handlar om de grova generaliseringar vi gör om oss själva inom gruppen. Bland oss finns massor med både fördomar och grova generaliseringar när det gäller den egna gruppen. Ofta får man antingen höra eller till och med själv bli utsatt för dessa "sanningar" som gärna trillar ur munnen på andra hojåkare.

Visst känner du igen det där med att olika motorcyklister förväntas vara på ett speciellt sätt bara för att han kör en speciell typ av hoj. Detta är vi snabba på att ta till oss och betrakta som sanningar. Dessa sanningar är så gott som alltid grova generaliseringar som sällan har någon som helst verklighetsförankring utan oftast är tagna helt ur luften. Hur ofta hör man inte att de som kör sporthoj notoriskt bryter mot trafikregler och hastighetsbegränsningar. Gubbar som åker customhoj är rebell-wannabees som bara åker runt och fikar.

Att folk som kör Harley tycker sig vara för mer eller i alla fall lite finare än andra hojåkare. Sådär håller det på du kan säkerligen komma på fler generaliseringar om oss själva som vi betraktar som sanningar. På diverse mc-forum på internet har det skrivits kilometervis med text om hur andra motorcyklister är och beter sig. Ur detta negativa generaliserande kommer det inget gott. Istället hjälps vi åt att bygga vattentäta skott mellan oss. Nu är det dags att titta sig själv i spegeln och jobba på sin ödmjukhet.

Det är tillsammans och som enad grupp vi kan hjälpas åt att skapa så bra förutsättningar för mc-hobbyn som möjligt. Hur vi än vänder och vrider på det så är likheterna fler och större än skillnaderna när vi jämför olika kategorier av hojåkare. Valet av motorcykel är högs personligt och det finns antagligen lika många anledningar som det finns registrerade motorcyklar i landet. I min värld är det inte så viktigt vad du väljer att åka på det viktigaste är att du åker och trivs med den hoj du kör. Visa nu att du är den där fritänkande frihetsälskande motorcyklisten.

Upp med näven och hälsa på nästa hojåkare du möter. Byt ett par ord på bensinmacken eller parkeringen. Små möten längs vägarna kan ge dig massor med erfarenheter och kan kanske till och med början till en vänskap för livet.