Tyska Monsterhojen Münch Mammut

En unge på mitt jobb frågade ifall jag visste varför mammuten dog ut?
- Ingen aning svarade jag.
- Det var för att det inte fanns några papputar svarade Gabriel 8 år

Jag hade hört den förr men ville inte förta glädjen från denna åttaåring som tog sina första stapplande steg i ordvitseriets ädla konst. Bilden av Mammuten som stor hårig förväxt elefant förbyttes snabbt av en annan bild. Plötsligt var jag tillbaka till 1970 och såg mig sittandes bläddrandes i brorsans nya nummer av MC-nytt. Plötsligt på ett uppslag så fanns den där. Den såg inte ut som något jag någonsin sett innan. Stor och svulstig men samtidigt konstigt kantig med ett bakhjul som hade bandjärn som ersättning för ekrar.

Hela hojen utstrålade kraft och tyngd. Jag smakade på namnet Münch Mammut, namnet i sig utstrålade kraft tyngd och tradition. När man sedan började läsa de tekniska specifikationerna förstod man att detta var något som fullkomligt skulle sopa banan med det som fanns att tillgå. Brorsan åkte vid denna tiden Triumph boneville och om jag inte minns fel hade den 34 hästar eller något liknande. Vidare genom texten insåg jag att detta var vad man skulle kunna kalla en superbike. Münch Mammut verkade vara en hoj som visade sig vara en värdig representant för raketåldern.

Kolla in specifikationerna så förstår du hur omvälvande detta var 1970

Vikt: 368 kg inkl olja ( nästan dubbla vikten mot en boneville ).
Motor: NSU TT 2000cc Luftkyld med oljekylare, Volkswagen K70 topp, 2 ventiler/cyl, ( Idag får man anse att det var lite lite otippat att använda ett topplock från VW:s genom tiderna sämsta bil )
Överliggande kammar, 154 hästkrafter vid 7200 rpm.
8.5 liter motorolja samt 3 liter kylande olja ( Lite otippat och udda lösning att ha extraolja för kylning istället för att spola runt motoroljan i oljekylen ),
NSU full synkroniserad 4-växlad, electromagnetisk växellåda med back.

Visst finns det vassare hojar idag men 1970 hade en Triumph boneville 34 hästar och väsrtingmaskinen Kawasaki 750 Mach IV hade 88.

Kan man köpa en begagnad hjälm?

Idag skall jag rikta ett varningens ord som kan få stora konsekvenser ifall det som inte skall hända händer. Tittar du på blocket under rubriken MC-delar och tillbehör så kommer du att hitta många annonser på begagnade hjälmar. Ett gott råd. Köp aldrig en begagnad hjälm. Hur tuff den än ser ut och hur mycket fyndpris det än verkar vara

Varför det? Den kan ju se jättefin ut och vara som ny. Det kan den absolut göra men problemet ligger i att du inte vet vad hjälmen varit med om. En tappad hjälm är en förbrukad hjälm brukar man säga. Du vet inte ifall den utannonserade hjälmen varit i backen. En polycarbonat (plasthjälm) kan du stå och studsa i ett betonggolv utan att det blir några större märken eller repor på den. Allvarligt talat skulle du vilja ha den hjälmen på huvudet när olyckan är framme? Detta enkom för att spara några hundralappar eller kanske någon tusenlapp.

När det gäller hjälmar så tänk också på att hjälmar åldras. Tumregeln brukar vara att polycabonathjälmar är användbara 3 säsonger och Glasfiber eller kolfiberhjälmar 5. Man kan tycka att 5000kr för en bra hjälm är dyrt när pengarna skall ut. Sett på 5 år så får 1000 / säsong ses som en relativt billig försäkring. Det handlar trots allt om din egen säkerhet.

Svenska Amerikanska framgångar.

Vem hade kunnat ana att en Svensk emigrant skulle få stor betydelse för den Amerikanska MC industrin. Innan jag börjar berätta måste jag erkänna att jag farit med osanning. I ett tidigare inlägg påstod jag att mannen det idag handlar om var värmlänning. Jag har till detta blogginlägg gjort bättre undersökningar och dementerar härmed detta påstående.  Den 12 mars 1871 såg Carl Oscar Hedström dagens ljus i Lönneberga socken i Småland. 1880 nio år gammal utvandrade han tillsamans  med sin familj till USA. och bosatte sig i Brooklyn.

Hedströms Tandem Pacer

Som ung grabb spenderade Carl Oscar mycket tid i cykelsadeln. Han var förundrad och fascinerad av tekniken och konstruktionen. Som 16åring började han arbeta i en finmekansik verkstad i Bronx där man tillverkade klockfodral och delar till urverk.Vid 21 års ålder hade Carl Oscar blivit befordrad till resande säljare.

På ledig tid designade och byggde Carl Oscar cyklar. Det visade sig att cyklarna han byggde var både lättare och mer hållbara än de fabriksbyggda cyklarna på marknaden. Efterhand som hans rykte som cykelbyggare spred sig började han tillverka tandemcyklar med en hjälpmotor. Dessa tandemcyklar  "Pacers" användes för att köra framför cyklister som tränade för att kunna slå hastighetsrekord. Funktionen var kanske inte den bästa men maskinellt och mekaniskt var bygget ändå en framgång.

Det var nu som Carl Oscar Hedström kom i kontakt med  Georg M Hendee som drev en cykelfabrik i Springfeeld Massachusetts. Georg M Hendee var en stor sponsor av cykelsporten. Han var imponerad av Hedströms Pacer och bad honom komma till Massachusetts för att bygga en prototyp på en motoriserad cykel.

Carl Oscar Hedström med den första Indian motorcykeln årsmodell 1901

Hedströms prototyp blev en succé och starten på  Indian Motorcycle company. Carl Oscar Hedström stannade kvar i Bolaget fram till 1913 då han avgick på grund av motsättningar med bolagsstyrelsen. Hedström flyttade tillbaka till Conneticut och köpte en gård där han bodde fram till sin död strax före sin 90 årsdag.

Under 1900talets andra hälft har det gått lite upp och ner med tillverkningen av Indian Motorcyklar. Ägareförhållanden och rättigheterna till namnet har varit oklara. Nu verkar det dock som om företaget är på fötter igen. Idag är det Polaris som äger rättigheterna och tillverkar Indian motorcyklar vid sidan av Victory som också är polaris märke. Indian är idag en dyr motorcykel men med en fungerande sälj och service organisation kommer vi säkert att se fler Indianer på dom Svenska vägarna framöver.

Kulturknuttar

Hojåkare har många gånger rykte om sig av vara okultiverade busar utan känsla för vare sig uppförande eller finkultur. Jag håller inte med jag vet att det inte stämmer. Jag besöker gärna slott, museer och gamla kyrkor. Det behöver inte vara ett motormuseum för att det skall intressera mig.

Tullgarn slott

Är jag då undantaget som bekräftar regeln? Näppeligen inte, över allt där jag råkar göra nedslag i kultursverige, så nog träffar man på hojåkare. Knuttar som intresserade låter sig guidas runt i slott, allmogehem och konstmuseum. När det gäller konst i den yttersta finkulturen så har vi hojåkare en värdig representant. Nu talar vi Gripsholm slott och Svenska statens porträttsamling.

Gripsholm Slott

Här hänger ett porträtt av Kungafamiljen målat av John E Franzén. Legendarisk hojåkare som på 80-talet var medlem i Sofia Hogs i Stockholm. John E Franzén finns även representerad på Moderna museet i Stockholm med sin mest kända målning "Hells Angels of California United States of America". År 1988 blev han professor i måleri på Konstfack i Stockholm. Sedan 1991 är han bosatt i Tommarp i Skåne. Så glöm nu bilden av hojåkaren som den okultiverade busen. Vi har tagit oss in i finkulturens högborg, blivit representerade i de finaste akademiska kretsar och på de finaste museerna.

Fast kanske är det såhär enkelt. Det spelar inte så stor roll vad du har för intressen eller ursprung alla kan vi förenas inom hojåkarkollektivet.  Bagare, sångerskor, sotare, poliser, datakonsulter, ortopedkirurger, präster, konstnärer, dagisfröknar, direktörer och många många fler.

Här kan du se några av John E Franzéns målningar

Tisdagsträffarna i Hög

På olika platser i Sverige finns det så kallade kvällsträffar för nästan alla typer av hobbyfordon. Både för enskilda fordonstyper men även träffar där alla är välkomna. Den största och mest välbesökta är de Skånska Tisdagsträffarna på Vikingatider i Hög en lite by belägen mellan Löddeköpinge och Kävlinge. På Tisdagskvällarna under sommarhalvåret samlas här hobbyfordon av de mest skiftande slag. Hit kommer allt ifrån traktorer till Flygplan

Det påstås att Tisdagsträffarna är nordens största spontanträff. Varje tisdag samlas här i runda slängar 800 bilar och 1200 motorcyklar. utöver detta ett mindre antal flygplan, traktorer, mopeder, lastbilar och annat spännande. Det hela startade inte på nuvarande plats utan började utanför handelsboden i Dösjebro. När planen utanför handelsboden bebyggdes med villor flyttade träffen till nuvarande plats.

Hur kan det då komma sig att denna spontanträff blivit så populär och fortfarande drar lika mycket utställare och besökare. Den största orsaken stavas GRATIS. Det är ingen träffavgift. Det kostar inget för besökare att parkera och det är ingen entréavgift. Har du inte gjort ett besök på Tisdagsträffen tycker jag absolut du skall göra det ifall du kommer till Skåne. Det är väl värt ett besök. Jag skall åka hit i alla fall några gånger kommande säsong. Jag längtar redan.

Blir du sugen på att veta mer? Klicka på länken Tisdagsträffen

Sköt om dina skinnkläder så varar dom längre

                                         

Så här under vintermånaderna kan man passa på att idka lite persedelvård. Sköter man sina skinkläder är dom i princip outslitliga. Ett bevis för detta är den legendariska tävlingsföraren Rolf Gülich. Han var född 1912 och körde sin första tävling 1926 som 14 åring och sin sista 2007 som 95 åring. 81 år som tävlingsförare är imponerande. Nu var det inte Rolfs tävlingskarriär jag skulle berätta om idag utan hans skinnställ.

Skinnstället inhandlades 1935 och detta användes tills ha lade karriären på hyllan 2007. 72års användande av samma skinnställ är nästan lika imponerande som tävlingskarriären. Ja men ett sådant gammalt skinnställ måste ju bli skitäckligt tänker du säker. Så blir det kanske också ifall man inte tvättar det. Det går nämligen utmärkt att tvätta skinnkläder i tvättmaskinen. Det enda är att du skall vara mycket sparsam med tvättmedel och sedan skall du inte centrifugera.

                                         Rolf Gülich med sitt 70 år gamla skinnställ 2005

Ta ut det blöta stället och häng så att det får dropptorka. Det skall torka långsamt och utan extra värme Torkar det för snabbt blir det styvt och stelt. När skinnet är torrt är det dags att återfetta. Då börjar man med läderolja. Det brukar finnas i hästbutiker men också på  till exempel Biltema. lägg på läderoljan med en svamp och gnid in ordentligt. så blir skinnet mjukt igen. Skulle du inte vara nöjd med resultatet  utan vill ha det ännu mjukare så kan man använda ricinolja. Ett trick jag lärde mig av en gammal skomakare. Låt läderoljan torka in ett par dagar.

Om du nu tycker att stället ser grått och trist ut kan du färga in det med vanlig skokräm. Låt skokrämen torka ordentligt innan  du putsar upp lädret. En nylonstrumpa är bra att putsa med ifall man vill ha en riktigt blank yta. Låt stället torka ytterligare någon dag sedan kan du smörja med läderfett eller balsam. Sätt på lite extra på sömmarna och värm med hårtorken så suger tråden åt sig fettet och tätar sömmarna.

Sedan är det bara att vänta på våren och har du följt mina råd till punkt och pricka kan du säkert behålla ditt skinnställ lika länge som Rolf Gülich

Att hitta harmoni i sin åkning

För att verkligen kunna njuta av MC åkning krävs att man har en hygglig körteknink.Någon sa att hojåkning handlar om 80% blick och 20% teknik. Så är det säkert men det räcker inte med det ena utan allt måste harmoniera. För de flesta är detta antagligen inga nyheter. Jag tänkte ändå att det kunde vara bra med en liten påminnelse innan våren kommer och är dags för första hojturen

Om vi börjar med blicken. Instruktionen här är både enkel och lättförståelig. Titta dit du ska så kommer du också att köra dit. Titta långt fram. Din kurs blir stabilare och du upptäcker eventuella faror tidigare.

Att hitta känslan. Man skulle enkelt kunna beskriva detta med skillnaden att åka motorcykel eller att köra motorcykel. Ibland beskrivs det som att sitta i hojen istället för att sitta på den. När allt går mjukt och lätt gör du antagligen rätt. Du skall uppleva att du är ett med hojen, känna att det är du som har full kontroll. När den känslan infinner sig så kör du bra. Att hitta känslan handlar om att flera bitar i åkningen skall stämma. Blicken skall vara på rätt ställe du skall sitta rätt på hojen. Samspelet mellan gas broms och koppling måste fungera.

Vill man fördjupa sig lite i körteknik såhär inför kommande säsong rekommenderar jag att man tar en titt på Jerry "Motorman" Palladinos filmer Ride like a PRO. Han arbetar som instruktör för Amerikanska MC poliser och har full koll på hur man hanterar en stor motorcykel.Han lär ut tips och trick på ett mycket pedagogiskt sätt. Här kan du titta på ett litet klipp från en av hans filmer.  Visst blir man sugen på att sticka ut och prova. Hoppas att våren snart är här.

Att åka i historiska hjulspår.


Jag satt och funderade över tidigare hojturer och kom att tänka på att jag minst en gång varje säsong besöker Beddingestrand. En liten by på sydkusten belägen mellan Trelleborg och Ystad. Här finns havet, glasscafé och flera matställen. Det är inte dessa inrättningar som gör byn unik det är dess historia.

Genom byn går en lång raksträcka som idag heter väg 9. Denna vägstump är en viktig del i Svensk MC historia. Under 1900talets första hälft var MC tävlingar både en nyhet och en stor begivenhet som lockade besökare från när och fjärran. Intresset var helt annat än idag. Publikrekordet på Saxtorps TT i början av 30 talet var hör och häpna 150 000 åskådare. Vilket evenemang skulle ha detta genomslag och publikintresse idag?

Åter till Beddingerakan.  På denna raksträcka genom byn arrangerades Beddingeloppet mellan 1929 och 1931. På den tiden var inte vägen asfalterad och slät som idag utan rakan var en gropig grusväg. Ändå var det där år 1931 det magiska hände. Här korsades en drömgräns. På grusvägen genom byn, var det första gången på Svensk mark som någon körde flygande kilometern fortare än 200Km/h.

Det var den tidens fartkung, Tysken Ernst Henne som slog rekordet med sin till loppet nybyggda kompressormatade BMW.  Ernst Henne var stor idol på den tiden och det har skrivits spaltkilometer om hans tävlingar och hastighetsrekord. Ernst Hennes resultat i Beddingeloppets flygande kilometer var 202,25km/h. För Husqvarna och deras fabriksförare Folke Mannerstedt kändes det antagligen lite nesligt att Ernst Henne var först.

Husqvarna satsade hårt på denna tävling och lade ner mycket tid och arbete för att krossa drömgränsen. Husqvarna byggde till och med en specialmotorcykel åt Mannerstedt just för detta lopp. Hojen fick givetvis namnet Beddingemaskinen. Det var en 350cc med litet bakhjul som kördes knästående för att förbättra aerodynamiken. Hojen finns idag till allmänt beskådande på Husqvarnas fabriksmuseum.

Idag är Beddingerakan hastighetsbegränsad till till 50km/h. Jag ser inget fel i det och jag tycker det är ganska häftigt att veta att man åker i historiens hjulspår. Nästa gång du passerar på väg 9 genom byn så slå av på gasen skänk Ernst Henne och Folke Mannerstedt en tanke och känn historiens vingslag.