Solen sken från en så gott som klarblå himmel och det var nästan vindstilla. Rapsfälten stod i full blom och lyste smörgula i kvällssolen. Vetet som såddes i höstas var knähögt och på några ställen var potatislanden redan kupade. De hårt beskurna pilarna längs vägkanterna hade redan skjutit långa skott. Det är sådant som är bevis på att sommaren äntligen är i antågande.
Det verkar bli både nypotatis och jordgubbar till midsommar i år också. När vi lämnade det böljande jordbrukslandskapet och rullade in i bokskogen kunde man fortfarande njuta av den skira ljusgröna färgen de nyutslagna bokarna har. Den höll i sig trots att det mesta av vitsipporna var överblommade. Det är vid denna tiden på året Skåne är som allra vackrast. När vi kom åkande på en liten krokig väg kom jag att tänka på en sak. För något år sedan när jag blev hembjuden på Whiskyprovning hos en vän träffade jag en för mig ny bekantskap. Mannen berättade att han var professor i kulturgeografi.
Nyfiket bad jag honom att berätta lite om vad han gjorde. När han berättade slog det min att jag gör nästan samma sak när jag är ute och kör motorcykel. Jag letar tecken och lämningar i kulturlandskapet. Kommer man åkande och det plötsligt kommer en kurva på en väg. Mitt i ett öppet område så har det med störta sannolikhet legat en gård eller ett annat boställe på denna plats. Jag tycker det är spännande att titta ut över landskapet och försöka skapa mig en bild över hur det var förr. Ett enkelt sätt att konstatera ifall en gård är gammal är att titta var gödselstacken ligger. Är den belägen ut mot vägen är det en gammal gård. Att ha en stor gödselhög var ett sätt att visa att man hade många djur vilket var den tidens statussymbol. Det finns mycket att upptäcka bakom styret och det finns många sätt att njuta av hojturen. Ha en underbar fredag och kör snyggt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar