När du stannar till på macken och det rullar in en annan hoj. Det spelar ingen roll vad det är för märke eller modell. Du kan aldrig avgöra vad personen du möter är för en person utifrån hans eller hennes val av motorcykel. Det spelar ingen roll ifall det är en HD eller en Supersporthoj det går ändå inte. Han som kör R1:an kan vara VD eller rörmokare och Hon som kör HD kan vara sjukvårdsbiträde eller kanske advokat.
Ändå möts man över ett gemensamt intresse och det skapar spännande möten. Man samtalar med folk man kanske inte hade talat med ifall man mötts i "civila" kläder. I skin eller gortexställen är vi alla lika. Detta ger massor mes nya och spännande infallsvinklar från alla som är inblandade. Det är sådant som ger hojåkingen ytterligare en dimension förutom just själva körandet.
Men nu åter till det där vad man åker. Nu har jag inga helt nya siffror men i jämförelse med min egen lilla forskning där jag undersökte begagnatmarknaden så verkar dessa siffror stämma ganska bra. Största gruppen är vi som åker Custom hoj vi utgör nästan 30% av landets motorcyklister. Nästa stora grupp är de vi kallar standard motorcyklar. Brukshojar typ Kawasaki ER6 och liknande dessa utgör knappt 20% av maskinparken. På delad tredjeplats kommer Classic dvs Hojar byggda före 1980 och Sport Touring maskiner. dessa utgör ca 10% vadera. Nu har vi täckt upp 70% av Sveriges motorcyklar.
Offroad /äventyrshojar 8% och Scooters 6% Då har vi 16% kvar att fördela.
Enduro och Super Motard ca 5% Det samma gäller Super Sport hojarna de hamnar också på 5% Touringhojarna utgör 3% och det blir då 3% över till övrigt eller oklassifiserade hojar. Ratbikes Trikear, amatörbyggda etc.
Jag som åker HD är med andra ord inte så märkvärdig eller udda som jag gärna vill tro jag tillhör ju faktiskt den största och vanligaste gruppen av landet motorcyklister. Man kanske skulle ha en Guldvinge eller något annat landsvägslokomotiv nästa gång såman sticker ut lite ur mängden.
Ha en underbar tisdag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar