Efter att frukost och diverse måsten var avklarade var det äntligen dags att börja att dra på sig mc-kläderna. Visst är det en speciell känsla när man tar på grejorna och man vet att snart är det dags. Man blir nästan som vore man ett barn på julafton.
Särskilt ifall det var några dagar sedan man var ute och körde. "Meta est nihil iter est omnia" Målet är ingenting vägen är allt. Igår blev det just en sådan tur. När jag kört upp hojarna ur garaget och det var dags att trycka på startknappen var inget bestämt.
Istället tittade jag upp på himmelen som nu hade börjat att mulna på lite. Luckorna i molntäcket fick bli vår vägvisare. Vi tog oss först söder ut till Tygelsjö för att sedan svänga av öster ut mot Glostorp och Arrie.
Lotta hade nya MC-handskar som visade sig ha dåligt grepp mot hennes handtag. Detta var tvunget att lösas på något sätt. Att känna att man inte har grepp i styret är en ganska otäck upplevelse. Lösningen fanns i min packväska. Åker man Amerikanskt har man ju med sig lite nödutrustning i form av en verktygsrulle buntband, ståltråd och silvertejp. Silvertejp blev räddning.
Ett varv runt handtaget med klistriga sidan utåt så blev det bättre grepp. Vi fortsatte ut på den skånska landsbygden. Det visade sig att det var mopperally så det var massor med veteranmopeder ute på vägarna. Jag blir alltid lika glad när man ser dessa gamla klenoder komma farande på vägen. Några fint renoverade och andra i som det heter "patinerat orginalskick" Färden gick vidare söder ut över Klörup och vi kom så småningom ut på den omsjungna Landsvägen som nu för tiden har det oromantiska namnet 101.
Det är denna vägen Edvard Persson sjunger om i låten "Jag har bott vid en Landsväg". Det är gamla vägen mellan Malmö och Ystad och den vägsträcka som skiljer söderslätt med övriga Skåne. efter en bit länd 101:an svängde vi av mot Tegelberga. Här finns en helt fantastisk lite mc-väg Smal kurvig och kuperad precis sådär som man vill ha det. Vi tog oss vidare upp till Svedala där vi stannade på Statoil för att få oss en kopp kaffe som inmundigades på Statoil.
Vi körde väg 108 upp till Hyby där visvängde av ner mot Torups slott. Vidare till Bara och Mölleberga innan vi på småvägar tog oss hem till Limhamn igen Det blev en härlig tur trots att solen gick i moln lite då och då så var det ändå inte kallt att åka. Jag håller tummarna för att det skall hinna bli fler lördagar som denna inan det är dags för hojarnas vinterdvala.
Njut av söndagen så länge den varar i morgon i det dags att hoppa in i ekorrhjulet igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar